Drogtester vanligt i gymnasieskolan

Gymnasieskolan blir bättre på att förebygga och agera mot cannabis. Drogtestning används av mer än hälften av skolorna visar en ny undersökning. 

I en ny studie har landets gymnasieskolor tillfrågats om skolans drogpolicy, förebyggande insatser, drogtester och samverkan med socialtjänsten. Totalt har 561 skolor svarat. Studien ingår i projektet
Narkotikafri skola som med stöd av Postkodstiftelsen under 2014 också erbjudit ett 60-tal gymnasieskolor utbildning och rådgivning i frågor om policy, handlingsplaner och drogtestning.

Resultatet visar i korthet på följande: 
Nästan alla skolor, 90 procent, har en policy som beskriver skolans mål, regler och ambitioner för det drogförebyggande arbetet och en handlingsplan som beskriver hur man agerar när oro finns för att elever använder droger. 

Ett återkommande problem är skolans samverkan med socialtjänsten. När skolan gör orosanmälningar får man ofta ingen återkoppling och
vet därför inget om vilka insatser som görs. Skolan riskerar hamna i ”osäkert läge”. Eleven kan fortsätta att gå i skolan utan att skolan vet om eleven fortsätter använda droger eller ej vilket skapar en osäker situation för personal och andra elever.

Drogtester vid misstanke om missbruk är sedan länge vanligt förekommande och används i 50 procent av skolorna. De sköts ofta av socialtjänsten men även skolans egen elevhälsovård.

Frivilliga slumpvisa drogtester som under senare år varit föremål för diskussion och rättslig prövning förefaller bli vanligare och förekommer i 7 procent av skolorna.

Vanligare är drogtestning som krav eller villkor på yrkesprogram (14 procent) och i samband med praktik (15 procent). Drogtestningen är frivillig men att avstå innebär att eleven inte kan delta i vissa
utbildningsmoment, i praktiken hela utbildingen. Vanligt är att det sker efter önskemål från praktikplatser.

Den senare tidens mediedebatt om cannabis efter legaliseringen i Colorado och Washington ger intrycket att cannabisbruket ökar kraftigt bland svenska elever. Drogvaneundersökningar visar dock
att ökningen är marginell. Flertalet ungdomar använder inte cannabis eller andra droger.

Studien som är den första i sitt slag ger en bild av den aktuella situationen när det gäller skolans arbete mot droger, men säger inget om trender. Mycket pekar dock mot att skolans engagemang kring det drogförebyggande arbetet ökat vilket kan ha flera förklaringar.

Olika nyare attitydundersökningar (CAN och Metro) visar att stödet för en restriktiv politik och förbudet mot cannabis är mycket starkt. Eleverna vill ha stränga regler och en narkotikafri skola. Men
debatten och uppmärksamheten kring cannabis och Spice har ökat skolans oro för vad som kan vänta runt hörnet. Det finns ett samband mellan riskbedömning och användning och uppfattas cannabis
som mindre skadligt riskerar bruket att öka.

Nyare forskning som tydligt visar hur cannabis påverkar den unga hjärnan och därmed betygsresultat, närvaro och avhopp negativt och den breda satsning kring cannabisprevention som olika myndigheter bedrivit har ökat skolans kunskap och uppmärksamhet.

Skolan har blivit mer medveten om de arbetsmiljörisker som är förenade med cannabisbruk, bland annat genom att arbetsplatser ställer krav på skolan i samband med elevers praktik.

Debatten i media ger intrycket att cannabisbruket ökar kraftigt, att cannabis är harmlöst och hälsosamt, att förbudet och den restriktiva politiken misslyckats och att vi borde följa Uruguay, Colorado och Washington helt eller delvis. Rektorer, kuratorer, skolsköterskor, lärare, praktikplatser, elever och inte minst föräldrar vill ha en narkotikafri skola.

Ett fortsatt förbud mot användning, hög risk för upptäckt tillsammans med tidiga och väl avvägda konsekvenser och mycket stöd är en förutsättning för en trygg och narkotikafri skola.

Att avkriminalisera eller legalisera och därmed tillåta användning av cannabis skulle inte bara medföra ett ökat bruk, det skulle sannolikt även leda till en för liberaliseringsförespråkarna paradoxal 
konsekvens. Kontrollen genom drogtestning i såväl skolan som trafiken och arbetslivet skulle öka.

Staffan Hübinette
Lärare och författare

 

Kommentera gärna:

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln