Läsvärt

- Narkotikafri Skola Kommenterar

2018

Drogtestning har flera syften där ett är att påverka elevers användning av droger, ett annat att förebygga risker för skador och olyckor och bidra till en säkrare arbetsmiljö.

I Aftonbladets artikel säger forskaren Björn Johnsson att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna svara på om slumpvisa drogtester har någon effekt på elevers användning av droger. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar också i sin översikt Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (2015) att det vetenskapliga stödet för att slumpvis drogtestning påverkar droganvändning är otillräckligt. Det gäller även effekter på arbetsmiljön.

Att kunskapsunderlaget är otillräckligt betyder att det är för få studier genomförda. Det betyder inte att insatsen inte ger effekt, men vi behöver mer forskning. Det gäller även misstanke- baserade tester. Dock vet vi att tester är ett objektivt mått på att identifiera användning.

Betyder det att slumpvis drogtestning inte kan rekommenderas? Nej, vi vet tillräckligt för att fortsätta att utveckla en praktik men det behövs också mer forskning. Det vi vet och kan utgå från är följande.

Läs hela inlägget »

Ett nytt läsår har just börjat och skolan öppnat sina dörrar för förväntansfulla elever. Det betyder också ett nytt arbetsår för Narkotikafri Skola. Oron för droger finns alltid hos föräldrar och i skolan. Orosmolnet nu är den cannabistrend och romantik som eleverna möter, inte minst genom sociala medier. Men det finns också
goda nyheter.
Tobaksrökning och alkoholkonsumtion har minskat kraftigt bland
unga sedan början av 2000-talet. Allt färre elever röker och dricker
även om den nedåtgående trenden för alkohol nu bromsats.
Narkotikaanvändningen har varit relativt stabil de senaste tio
åren, men där en viss ökning skett det senaste året. Svenska
16-åringar tillhör de som använder minst tobak, alkohol och narkotika
i Europa visar den sameuropeiska drogvaneundersökningen
ESPAD. De allra flesta elever säger nej till både tobak, alkohol
och narkotika. Samhällets politik, föräldrars restriktiva inställning
och skolans förebyggande arbete är en viktig del av förklaringen.

Läs hela inlägget »

Det kan bero på en mängd olika saker. Drogbegär kan utlösas av t.ex. stress, ångest, sorg eller en situation som man kopplar ihop med sitt tidigare drogtagande. Kanske har personen inte tillräckligt med trygghet i livet såsom arbete, bostad, vänner och familj som stöttar. Sådant som ger livet "mening". Många klarar inte att bli drogfria på första försöket utan behöver återvända flera gånger till behandlingshem.

Läs hela inlägget »

Detta är en bra fråga. Hur meningsfylld är missbruksvård? Egentligen är det inte svårt att sluta med droger, det svåra är att inte börja igen. För att förenkla ett komplext problem. Visst kan det vara rent av nödvändigt att få hjälp att sluta men på sikt handlar det om att hålla sig drogfri när det ”vanliga” livet ska rulla på, med studier, arbete, fritid, fest och allt annat. Är man bara det minsta osäker ska man definitivt söka hjälp i någon slags självhjälpsgrupp. Det finns många olika så att alla ska hitta något som passar. I början kanske man ska gå på möten varje dag för att gradvis gå mer sällan. Avgörande här är att man inser att man själv har ansvaret för denna process och inte att man inbillar sig att det går att skylla på andra när det går åt pipan.

Läs hela inlägget »

En möjlighet är att vända sig till ansvariga politiker i kommunen som sitter i den nämnd som ansvarar för socialtjänsten. Det går att få fram uppgifter på kommunernas hemsidor. Man kan lägga fram sin sak i skrift eller ord direkt till de som har det politiska ansvaret. I bästa fall kan det bli resultat av det.
 
Sen kan man också vända sig till FMN och AMD för att få hjälp av andra anhöriga som själva varit i liknande situationer.

Läs hela inlägget »

Föräldraföreningen Mot Narkotika och Anhöriga Mot Droger är medlemsorganisationer där anhöriga hjälper varandra på olika vis att komma framåt praktiskt och känslomässigt om man har en anhörig som missbrukar narkotika.

FMN
Anhöriga mot droger
Al-Anon är en självhjälpsverksamhet för anhöriga och vänner till drogmissbrukare, lite som Anonyma Narkomaner.
 
Alla de här verksamheterna tar upp problemet med medberoende, något som så gott som alla anhöriga får kämpa med mer eller mindre.

Läs hela inlägget »

SVAR: De allra flesta hamnar faktiskt inte där. Man ska inte glömma bort att narkotika är olagligt och därför inte socialt accepterat. Det är nog den viktigaste anledningen till varför majoriteten aldrig testar knark. Samtidigt är tonåren en tid av nyfikenhet och spänningslystnad och när man ska ta de första stegen in i vuxenlivet. Det blir lätt fel för att man är just ung och oerfaren och därför ännu inte byggt upp något vidare omdöme. En skyddande faktor är bra kontakt inom familjen på så vis att man kan prata om sådana här saker. En annan är att ha fritidsintressen som upptar en hel del tid tillsammans med andra ungdomar och som gör livet lite mer meningsfyllt.

Läs hela inlägget »

SVAR: Oftast börjar man för att man är vän med någon som börjar med illegala droger och som gärna delar med sig av erfarenheten. Ju närmare vän desto större risk. Pojkvänner introducerar flickvänner och tvärtom. Vanligast dock med det förstnämnda. Det är ytterst ovanligt att en person själv funderar sig fram till att det vore kul/intressant/spännande att testa narkotika och sen ger sig ut på jakt efter hur man kan köpa och testa drogerna.

Läs hela inlägget »

Senaste

ARKIV: