Cannabis som medicin

I flera länder är det numera tillåtet att använda cannabis i medicinskt syfte. Det började i Kalifornien, USA, 1996 och idag har ytterligare 29 delstater legaliserat sådant bruk. Även i Kanada och Israel finns tusentals patienter som har laglig tillgång till så kallad medicinsk marijuana.På vissa håll i Europa och i Sverige är bruket godkänt, fast hittills i mycket begränsad omfattning. Trots det är cannabis inte godkänd som läkemedel i något enda land.

För att förstå hur ett icke godkänt preparat, tillika en illegal drog, kunnat få en sådan stor medicinsk användning måste man börja med en historisk tillbakablick.
Cannabis är en gammal kulturväxt som följt människan i årtusenden, både som rusmedel och i medicinska syften. Ända fram till mitten av 1900-talet fanns flera godkända läkemedel som innehöll cannabis, faktiskt även i Sverige.
När FN hade bildats 1945 ville man, bland mycket annat skapa ett regelverk för narkotika. Det ledde fram till FN:s allmänna narkotikakonvention 1961. Där står att opiater (heroin och morfin), kokain och cannabis bara ska vara tillåtna för vetenskapliga och medicinska ändamål. Av det skälet hade man undersökt om cannabis hade någon medicinsk nytta. I en rapport från 1952 konstaterades att det inte fanns någon sådan.[1] Dels för att cannabis är skadligt, dels för att det finns bättre läkemedel.
Under det närmaste årtiondet försvann därför alla cannabisberedningar från apoteken runt om i världen.

Idag består i stort sett samma slutsatser om cannabis. Plantan cannabis kan aldrig bli något läkemedel. Däremot kan de enskilda beståndsdelarna, cannabinoiderna, ha en viss nytta. Det två vanligaste är THC (delta 9-tetrahydrocannabinol) och CBD (cannabidiol). Av det skälet försökte under 1970-talet flera läkemedelsbolag framställa syntetiska cannabinoider. Man hoppades på cannabisbaserade läkemedel utan ruseffekt. Försöken lyckades delvis. Marinol godkändes som läkemedel i USA 1985, men har aldrig fått någon stor användning. Beståndsdelen i Marinol är dronabilon, konstgjord THC.[2]
Användningsområdet är enligt tillverkarna i första hand för att öka aptiten och motverka viktnedgång vid aids och för att minska illamående vid cellgiftsbehandling.
Det mest spridda cannabinoidläkemedlet idag är Sativex som kom ut på marknaden 2011. Tillverkare är det brittiska läkemedelsbolaget GW Pharmaceuticals. Sativex är en munspray som kan ordineras mot smärtsamma muskelkramper vid multipel skleros, MS.[3] Den aktiva beståndsdelen nabiximols innehåller lika delar THC och CBD. Nabiximols är inte syntetisk cannabis utan koncentrat från cannabisplantan. Sativex ger inget rus i de doser som ordineras. Det är alltså inte samma sak som cannabis som har hundratals olika ämnen. Ett tjugotal länder har godkänt Sativex däribland Sverige.
Eftersom syntetiska cannabinoider kan ge ett rus kan de också missbrukas. Spice är en sådan illegal drog som kom till Sverige 2007. Sedan dess har mer än hundra olika preparat nått den europeiska svarta marknaden. De innehåller olika THC-liknande molekyler av mycket varierande styrka och effekt, en del mycket giftiga.

Anledningen till att så kallad medicinsk marijuana (vilken är samma sak som all annan marijuana) har fått sådan spridning i USA beror på ett intensivt lobbyarbete. Den första stora organisationen för att helt legalisera marijuana var NORML (National Organization for the Reform of Marijuana Laws), som bildades 1970. Den påstådda medicinska nyttan av drogen blev snart en ovärderlig draghjälp i kampanjarbetet. Rent logiskt är förstås medicinsk användning och att röka för att bli hög två skilda saker, men de känslomässiga argumenten att låta svårt sjuka använda det de tycker lindrar plågorna är svåra att bemöta. Ovanpå känsloargumentet har ekonomiska intressen kommit in. Det går att tjäna stora pengar på en medicin som fått rykte att kunna bota det mesta.

Idag har 29 delstater i USA plus huvudstaden Washington godkänt medicinsk användning. Det innebär att läkare får skriva rekommendationer, inte recept, att få använda cannabis. Den vanligaste patienten är emellertid inte en cancersjuk åldring utan en ung man med ont i ryggen.[4] På federal nivå i USA är fortfarande all användning av cannabis förbjuden, både som medicin och för nöjesbruk.


Vad säger vetenskapen om cannabis medicinska nytta?

En rad vetenskapliga sammanställningar om cannabis som medicin har publicerats under de senaste åren. Gemensamma slutsatser för alla är att det fortfarande saknas studier som visar att cannabis i rökbar eller ätbar form är bättre än de läkemedel som redan finns. Inte heller de fåtalet läkemedel som innehåller cannabinoider är särskilt effektiva.
Den senaste i raden av forskningsöversikter kommer från den amerikanska vetenskapsakademin, The National Academies of Sciences, Engineering and Medicine. Rapporten The health effects of cannabis and cannabinoids gavs ut i början av 2017. När det gäller cannabis medicinska användning är man föga uppmuntrande. De terapeutiska effekterna anges i tre punkter och gäller endast för vuxna:
För det första mot illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling. Där är det orala (genom munnen) cannabinoider som är effektiva.
För det andra att patienter med kronisk smärta som behandlas med cannabis eller cannabinoider har större chans att får en klinisk signifikant (statistisk säker) minskning av symtomen.
Och för det tredje minskar kramper vid MS om man tar orala cannabinoider.
”För dessa tillstånd är effekterna av cannabinoider modesta; för alla andra tillstånd som är utvärderade finns ofullständig information för att kunna bedöma dess effekter”, står det i rapporten.[5]
I en profetia om framtiden tror rapportförfattarna att det så småningom kommer att utvecklas bättre läkemedel. Då är det inte cannabis det handlar om utan om cannabinoiderna. De kan kopieras i laboratorier och påverka hjärnan på delvis nya sätt.[6]
 
Artikeln är ett sammandrag av Pelle Olssons bok Cannabis som medicin. Historik- politik- forskning, Fri förlag. Utkommer hösten 2017.

[1] WHO. Technical Report Series, No 57. Sida 11. 1952.
[2] Iversen, L.L. (2000). The science of marijuana. Oxford University press. New York. Sid 138-139.
[3] Maccarrone, M. et al (2017). Cannabinoids therapeutic use: what is our current understanding following the introduction of THC, THC:CBD oromucosal spray and others? Expert Review of Clinical Pharmacology. DOI: 10.1080/17512433.2017.1292849
[4] Colorado Department of Public Health and Environment. https://www.colorado.gov/pacific/cdphe/2016-medical-marijuana-registry-statistics
[5] The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recommendation for research (January 2017). National Academies of Sciences, Engineering and Medicine.
[6] Som ovan. Sid 4:1.

Läs mer

Registrera din adress

Har du fått denna information ifrån någon du känner och vill ha den direkt till din egen mailkorg framöver?
Anslut dig till vår lista här.






Kurser hösten 2017

Under hösten åker Narkotikafri Skola ut på en turné och föreläser om skolans arbete med policy, handlingsplaner och rutiner i fyra städer runt om i landet. Läs mer och anmäl dig här

Ställ en fråga:

Oss kan du alltid kontakta med
dina frågor om drogförebyggande arbete i skolan!