Forskning om cannabis
och arbetsmiljörisker

Omfattande forskning om cannabis påverkan på människans förmåga att handskas med komplicerade maskiner visar att redan en måttlig cannabisdos försämrar en rad funktioner av avgörande betydelse för att säkert kunna framföra motorfordon. Det gäller exempelvis koordination, tracking (förmåga att med ett redskap snabbt följa ett föremål som förflyttar sig oregelbundet), perception och reaktionsförmåga. Även förmågan att bedöma längden på ett tidsintervall försämras. Kombinationen av en måttlig mängd alkohol och en måttlig mängd cannabis försämrar körförmågan mycket kraftigt.

I översikten, Skador av hasch och marijuana (Ramström 2009) redovisas studier av hur cannabis påverkar bilkörning. Man påpekar att vad som i rapporten sägs om bilkörning även gäller andra fordon, skötsel av vissa maskiner och apparater liksom vissa arbetsmoment. De studier som redovisas avser omedelbara och eventuellt kvardröjande effekter som cannabisruset har på mentala funktioner. Effekterna förefaller vara desamma oavsett om cannabisrökaren är nybörjare eller vanerökare.
En kanadensisk metaanalys visar att förare som konsumerat cannabis inom tre timmar före bilkörningen löper nära dubbel risk att orsaka en allvarlig olycka med allvarliga skador eller död som följd jämfört med de som inte är påverkade av alkohol eller andra droger (Asbridge, 2012).

Kravet på säkerhet är högt inom flyget och studier av narkotikapåverkan och flygsäkerhet är av intresse även för skolan.
I en amerikansk studie fick tio erfarna piloter i uppdrag att i en flygsimulator landa ett flygplan (Hermansson 1995). Försöket genomfördes först i helt narkotikafritt tillstånd och sedan efter det att piloterna rökt en marijuanacigarett. Samtliga piloter hade vid något tillfälle före forskningsprojektet rökt marijuana. Alla hade före testet genomgått en kroppslig och psykisk undersökning där man konstaterade att samtliga var förberedda för att ta ansvar för en flygning.
Det man mätte var hur nära/långt ifrån mittlinjen landningen skedde. Inte oväntat försämrades resultatet efter narkotikaintaget, som framgår av tabellen. Det som överraskade forskarna var resultatet efter 24 timmar, då försökspersonerna tillbringat en natt i sina hem, ätit normalt och avstått från ytterligare narkotikaintag.

Tid                                                Avvikelse i meter
Före narkotikaintag                   3,6 (fullt acceptabelt)
1 timme efter intag                   9,6
4 timmar efter intag                  8,7
24 timmar efter intag               7,2

Att en mindre dos av marijuana ger effekt efter fyra timmar var känt sedan tidigare. Men att man fann så klara effekter efter 24 timmar var en nyhet för forskarna. Anmärkningsvärt var också att de flesta av piloterna själva upplevde den sista landningen som den mest lyckade.

En av världens största studier av narkotikans effekt på arbetslivet genomfördes på den amerikanska posten, US Postal Service (Hermansson 1995). Studien omfattade 4 005 personer som vid anställningstillfället fick lämna urinprov. Av dessa hade 395 personer (9 procent) narkotika i urinen. Denna grupp definierades som missbrukare (M) och de övriga som icke missbrukare (IM).
Efter ett år gjordes en jämförelse mellan grupperna beträffande olycksrisk, frånvaro och uppsägning. De av M-gruppen som missbrukat marijuana/cannabis hade 55 procent högre olycksfallsrisk. Motsvarande siffra för dem som missbrukat kokain var 42 procent. Frånvaron var 59 procent högre och antalet uppsägningar 47 procent högre i M-gruppen jämfört med IM-gruppen.

En annan studie genomförd vid ett kraftföretag visade att anställda som missbrukade narkotika hade vad man kallar för ogiltig frånvaro 75 timmar/år mot normalt 15 timmar/år.
En studie inom den amerikanska militären som bedömde utvecklingen av förlorad produktivitet, tillbud, olyckor, ogiltig frånvaro och ej fullgjort åtagande visade en mycket markant förbättring sedan en policy med drogtestning införts (Brady et al, 1991). Bland de anställda inom militären rapporterade 13-14 procent att de under de senaste 12 månaderna varit inblandade i någon olycka, haft ogiltig frånvaro, minskat sin produktivitet, etcetera på grund av narkotikaintag. Motsvarande siffra var åtta år senare nere i cirka två procent.
Enligt denna studie minskade andelen som uppgav att de vid ett eller flera tillfällen använt narkotika under det senaste året från 37 procent till 9 procent under samma åttaårsperiod. Detta som ett resultat av ett brett åtgärdsprogram med policy och drogtestning.

Läs mer

Registrera din adress

Har du fått denna information ifrån någon du känner och vill ha den direkt till din egen mailkorg framöver?
Anslut dig till vår lista här.






Kurser hösten 2017

Under hösten åker Narkotikafri Skola ut på en turné och föreläser om skolans arbete med policy, handlingsplaner och rutiner i fyra städer runt om i landet. Läs mer och anmäl dig här

Ställ en fråga:

Oss kan du alltid kontakta med
dina frågor om drogförebyggande arbete i skolan!