Drogtestning har flera syften där ett är att påverka elevers användning av droger, ett annat att förebygga risker för skador och olyckor och bidra till en säkrare arbetsmiljö.

I Aftonbladets artikel säger forskaren Björn Johnsson att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna svara på om slumpvisa drogtester har någon effekt på elevers användning av droger. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar också i sin översikt Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (2015) att det vetenskapliga stödet för att slumpvis drogtestning påverkar droganvändning är otillräckligt. Det gäller även effekter på arbetsmiljön.

Att kunskapsunderlaget är otillräckligt betyder att det är för få studier genomförda. Det betyder inte att insatsen inte ger effekt, men vi behöver mer forskning. Det gäller även misstanke- baserade tester. Dock vet vi att tester är ett objektivt mått på att identifiera användning.

Betyder det att slumpvis drogtestning inte kan rekommenderas? Nej, vi vet tillräckligt för att fortsätta att utveckla en praktik men det behövs också mer forskning. Det vi vet och kan utgå från är följande.

Ett nytt läsår har just börjat och skolan öppnat sina dörrar för förväntansfulla elever. Det betyder också ett nytt arbetsår för Narkotikafri Skola. Oron för droger finns alltid hos föräldrar och i skolan. Orosmolnet nu är den cannabistrend och romantik som eleverna möter, inte minst genom sociala medier. Men det finns också
goda nyheter.
Tobaksrökning och alkoholkonsumtion har minskat kraftigt bland
unga sedan början av 2000-talet. Allt färre elever röker och dricker
även om den nedåtgående trenden för alkohol nu bromsats.
Narkotikaanvändningen har varit relativt stabil de senaste tio
åren, men där en viss ökning skett det senaste året. Svenska
16-åringar tillhör de som använder minst tobak, alkohol och narkotika
i Europa visar den sameuropeiska drogvaneundersökningen
ESPAD. De allra flesta elever säger nej till både tobak, alkohol
och narkotika. Samhällets politik, föräldrars restriktiva inställning
och skolans förebyggande arbete är en viktig del av förklaringen.

Det kan bero på en mängd olika saker. Drogbegär kan utlösas av t.ex. stress, ångest, sorg eller en situation som man kopplar ihop med sitt tidigare drogtagande. Kanske har personen inte tillräckligt med trygghet i livet såsom arbete, bostad, vänner och familj som stöttar. Sådant som ger livet "mening". Många klarar inte att bli drogfria på första försöket utan behöver återvända flera gånger till behandlingshem.