Drogtester i skolan diskuteras

2018-10-11

Efter en rundringning till ett antal gymnasieskolor med frågor om slumpvis drogtestning och frågor till forskaren Björn Johnsson vid Malmö högskola publicerade TT Nyhetsbyrån den 7 oktober undersökningen som också konstaterar att inga bevis finns för att drogtester minskar missbruk. Av nyheten framgår också att Skolinspektionen avråder skolan från drogtester.
Nyheten publicerades vidare i olika artiklar i ett stort antal tidningar som Aftonbladet, NSD, med flera och kanske har artiklarna nått även dina ögon. Många av de skolor som kontaktats av TT har genom åren samarbetat med Narkotikafri Skola. Skolor och kommuner som nämns i artiklarna är Brinellgymnasiet i Nässjö, Klippans gymnasieskola, Lars Kaggskolan i Kalmar, Ystad gymnasieskola och Rönnowska gymnasiet i Helsingborg, Karlskrona kommun och Norrköpings kommun.

Då slumpvisa drogtester är en insats som Narkotikafri Skola föreslår kan vara en del i en drogpolicy för gymnasieskolan, särskilt för yrkesprogrammen, och då TT:s publicering kan skapa osäkerhet i skolan, finns det skäl att förtydliga bakgrunden till detta.
Den ena frågan gäller rättsläget och om slumpvisa drogtester strider mot lagen eller ej. Den andra frågan gäller kunskapsläget och om det finns vetenskaplig evidens för att drogtester har positiva effekter. En utförligare genomgång av dessa frågor finns i boken Vägar till en narkotikafri skola.

Rättsläget - Skolinspektionen avråder men JO gör en annan bedömning


I ingressen till en av Aftonbladets artiklar sägs att ”I flera skolor runt om i landet testas elever för droger på skoltid – trots att Skolinspektionen avråder från det.”
Skolinspektionen konstaterar på sin hemsida att drogtester är ett kroppsligt ingrepp och att alla medborgare enligt grundlagen är skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Det innebär att inga drogtester kan genomföras i skolan utan att det finns ett fullt och reellt samtycke från eleven, och som huvudregel även från elevens vårdnadshavare om eleven inte är myndig.

Så långt är regelverket klart. Men eftersom det enligt Skolinspektionen är svårt att bedöma om ett drogtest faktiskt genomförs frivilligt – det vill säga med ett fullt och reellt samtycke, utan tvång – avråder Skolinspektionen från att genomföra drogtester i skolan.
Vad Skolinspektionen inte upplyser om är att JO gör en annan bedömning. JO:s beslut gäller Brinellgymnasiet i Nässjö som kritiserades av Skolinspektionen men valde att fortsätta med slumpvisa drogtester och därefter JO-anmäldes. JO konstaterar i sitt beslut 2010 att:
”Jag har ingen anledning att dra någon annan slutsats än att en elev på ett tillfredställande sätt ges möjlighet att i förhållande till det allmänna, dvs. skolan – och då närmast skolhälsovården – fatta ett eget beslut om att vara med i ’testgruppen’ och att eleven själv och fritt kan bestämma om att lämna ett urinprov om han eller hon blir tillfrågad. Enligt min mening kan de slumpvisa drogtesterna därför inte generellt anses stå i strid med 2 kap. 6§ RF.”
Skolinspektionen har även i en PM redan 2009 konstaterat att drogtest kan vara en förutsättning för att eleven ska kunna delta i vissa moment.

Reglerna för drogtestning kan därför sammanfattas på följande sätt:
  • Det finns ingen lag som direkt förbjuder drogtester i skolan.
  • Drogtester är alltid frivilliga och eleven ska upplysas om detta.
  • Att eleven upplysts om att frivilligheten ska dokumenteras skriftligt.
  • Drogtester kan användas vid misstanke och slumpmässigt om frivilligheten kan säkerställas.
  • JO har fastslagit att frivilligheten kan säkerställas.
  • Slumpvisa drogtester kan erbjudas alla elever.
  • Drogtester kan vara ett krav för att delta i vissa moment eller praktik.

Denna information borde finnas tillgänglig på Skolinspektionens och Skolverkets respektive hemsidor.

Har drogtester någon effekt?

Drogtestning har flera syften där ett är att påverka elevers användning av droger, ett annat att förebygga risker för skador och olyckor och bidra till en säkrare arbetsmiljö.
I Aftonbladets artikel säger forskaren Björn Johnsson att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna svara på om slumpvisa drogtester har någon effekt på elevers användning av droger. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar också i sin översikt Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (2015) att det vetenskapliga stödet för att slumpvis drogtestning påverkar droganvändning är otillräckligt. Det gäller även effekter på arbetsmiljön.
Att kunskapsunderlaget är otillräckligt betyder att det är för få studier genomförda. Det betyder inte att insatsen inte ger effekt, men vi behöver mer forskning. Det gäller även misstanke- baserade tester. Dock vet vi att tester är ett objektivt mått på att identifiera användning.
Betyder det att slumpvis drogtestning inte kan rekommenderas? Nej, vi vet tillräckligt för att fortsätta att utveckla en praktik men det behövs också mer forskning. Det vi vet och kan utgå från är följande.

Andra studier men av lägre kvalitet

De två studier SBU redovisar visar på vissa positiva effekter, men är enligt SBU otillräckliga. Den ena studien som byggde på elitidrottare i lagsporter kom fram till att självrapporterad droganvändning under det senaste året minskade signifikant vid två av fyra mättillfällen, men testningen hade ingen effekt på alkoholkonsumtionen. Ingen testomgång visade minskad droganvändning senaste månaden.

Den andra studien omfattade alla studenter oberoende av idrottsengagemang. Studien visade att oanmälda drogtester minskade användningen av någon av de droger som ingick i testprogrammet, det vill säga ett kompositmått, men inga effekter på enskilda droger var signifikanta.

Utöver dessa finns ytterligare ett antal enklare utfallsstudier (för och eftermätning med eller utan kontrollgrupp) som visar på vissa positiva effekter. Dessa enklare studier är inte randomiserade kontrollerade studier och ingår därför inte i sammanställningar i kunskapsöversikter. De kan därför inte tillmätas samma betydelse men är i väntan på ytterligare forskning ändå ett underlag, särskilt om de pekar i samma riktning.
En av dessa är en svensk studie där Rönnowska gymnasiet i Helsingborg som använder slumpvis drogtestning på fordonsprogrammet jämförts med fyra andra gymnasieskolor i Skåne. Resultatet finns redovisat av skolläkaren Nils Lundin i Läkartidningen (41/2010). Lundin konstaterar att man kunde se en markant skillnad i narkotikaerfarenhet, vilken var tre gånger vanligare bland kontrollskolorna än bland eleverna på testskolan.

Erfarenheter från arbetslivet

Det finns även erfarenheter och studier som gjorts inom arbetslivet. Drogtestning är idag vanligt förekommande inom arbetslivet, exempelvis har Region Gävleborg nyligen infört slumpvis drogtestning inom vården. I en artikel i Läkartidningen (46/2010) säger forskarna att drogtestning i urinprov tycks vara en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk, särskilt om den kombineras med andra åtgärder.

Att man skriver tycks vara beror på att det är svårt att göra studier enbart av drogtestning då dessa vanligen ingår i ett sammanhang med en heltäckande policy och utbildning på samma sätt som sker i skolan.
Men det finns inget som talar för att drogtester skulle ha någon negativ effekt. Utmaningen är snarare hur ett testprogram görs och i vilket sammanhang. SBU konstaterar att drogtestning som preventionsmetod är generellt överförbar, men förutsättningarna är beroende av nationella regelverk som kan skilja avsevärt från de som beskrivs i de två studierna.

Miljöinriktad prevention

Det finns även stöd från andra sammanhang för att drogtestning och andra åtgärder för att öka upptäcktsrisken påverkar beteendet vilket också är utgångspunkten i Folkhälsomyndighetens kunskapsöversikt Narkotikan i Sverige (2008) och det som där beskrivs som miljöinriktad prevention. Enligt denna är det avgörande att ”risken för upptäckt ökar i de miljöer som är av störst betydelse för personer som är socialt intakta: arbetsplatsen, skolan, trafiken och krogen. Detta är grundtanken med den miljöinriktade preventionen: samhällsmiljön arrangeras på ett sådant sätt att det blir svårt eller oattraktivt att använda narkotika; man vill inte riskera sin anställning, sin utbildning, sitt körkort – eller sitt sociala anseende”.

Trafiken

När det gäller trafiken är detta självklarheter. Bra vägar, bra förarutbildning, tydliga trafikregler, övervakningskameror, nykterhetskontroller, en och annan synlig polisbil, alkolås i fordon och vissa sanktioner vid överträdelser påverkar vårt beteende i trafiken och minskar olyckor och trafikdödlighet. Därför sätter nu Trafikverket upp ytterligare kameror utmed vägarna.

Professionellas erfarenheter

I begreppet evidensbaserad praktik ingår förutom bästa vetenskapliga evidens även professionellas erfarenheter. Ännu så länge är dokumentationen av professionellas erfarenheter begränsad, endast ett fåtal artiklar beskriver skolors policyarbete och där personal redogör för sina erfarenheter. Efterhand som skolors praktik utvecklas kan också erfarenheter dokumenteras och beskrivas. Erfarenheter som hittills beskrivits tyder på positiva effekter där rektorer och elevhälsopersonal pekar på att policyarbetet och införande av slumpvisa drogtester bidragit till:

  •  Positivare och tryggare klimat på skolan.
  • Bättre relationer mellan elevhälsa och elever.
  • Bättre struktur och rutiner för att tidigt uppmärksamma och hjälpa elever.
  • Elever och föräldrar är överlag positiva till skolans arbete med drogpolicy och slumpvisa drogtester.

Skolans drogpolicy – en helhet

Enbart drogtester löser inte problemet med att elever använder droger. Däremot är drogtester en insats av flera i en policy. Skolans viktigaste förebyggande insats är att vara en väl fungerande skola där elever trivs, är trygga och utvecklas och där relationerna till vuxna är avgörande. Till det behövs en policy som beskriver skolans regler, förebyggande insatser och hur skolan agerar vid oro och misstanke om att elever använder narkotika.

Viktigast för att se och uppmärksamma elever är skolans lärare, personal och inte minst elevhälsa. Goda relationer, personal som ser och vet hur de ska agera inom ramen för policyn är centralt. Till det finns ytterligare insatser för att öka risken för upptäckt. Slumpvisa och misstankebaserade drogtester är en insats, besök av narkotikahundar en annan som blivit vanligare i skolan.

Till det kommer olika typer av trygghets- och säkerhetsåtgärder som också blivit vanligare, särskilt efter morden på Kronans skola i Trollhättan 2015. Det kan handla om att bygga om entréer och receptioner, införa passerbrickor, stänga oövervakade ingångar och installera övervakningskameror.

Detta har hittills inte setts som drogförebyggande åtgärder och forskning saknas. Men trygghets- och säkerhetsåtgärder av detta slag bidrar till att öka upptäcktsrisken och begränsa den aktiva narkotikahanteringen som kan förekomma i skolan och dess omedelbara närhet både av elever och obehöriga. De kan därigenom antas ha en förebyggande effekt även på användningen av droger.

I en policy behövs också sanktioner om reglerna överträds, men även stöd och hjälp inom elevhälsan och socialtjänsten för de elever som upptäcks och behöver hjälp. Syftet med policyn och de olika insatserna är att förebygga, tidigt uppmärksamma och tidigt kunna stödja och hjälpa elever. Det är helheten i skolans policy som är avgörande. Det finns skäl att anta att alla dessa olika insatser tillsammans inom ramen för en policy och strategi har en förebyggande effekt.

Nu utvecklar flera skolor en praktik med policy där slumpvisa drogtester utgör en insats. Utmaningen nu är att få en bättre systematik i arbetet som är nödvändigt för att kunna utvärdera och studera effekter.
Genom att enbart hänvisa till de två randomiserade studierna och att det vetenskapliga stödet för slumpvisa drogtester därför är otillräckligt samtidigt med att upprepa Skolinspektionens avrådan från drogtester skapas en osäkerhet i skolan om vad skolan kan, får och bör göra för att utveckla det förebyggande arbetet.

I stället behöver skolan arbeta vidare utifrån den kunskap och erfarenhet som faktiskt finns. Vi vet tillräckligt för att fortsätta utveckla en praktik med systematiskt policyarbete där även slumpvisa drogtester kan vara en del.
 
Staffan Hübinette

Artiklar som publicerades i olika tidningar utifrån TT:s publicering:
Drogtestmaskinen – en del av elevernas vardag (från Rönnowska gymnasiet), Aftonbladet
Inga bevis för att drogtester minskar missbruk, Aftonbladet
Drogtest av elever ökar i skolor, Drugnews om TT:s publicering
Få elever åker fast i drogtester, Smålandsposten

RNS artiklar:
Läs mer om Klippans gymnasieskola som utför drogtester här
En reserapport från en liten turné med besök till ett antal skolor här
Narkotikafri Skola: 5 skolor berättar​​​​​​​