Elever underkänner skolans prevention

Över hälften av gymnasieeleverna vill att cannabis ska vara fortsatt förbjudet. En minoritet tycker att det arbete som förs mot droger i skolan är synligt, effektivt och trovärdigt medan en majoritet är för slumpvisa, frivilliga drogtester. Det visar RNS nya attitydundersökning om legalisering och prevention.

Att legalisera cannabis har gått från att vara en ickefråga till att åtminstone ett fåtal aktivt driver frågan om den legala statusen på det vanligaste illegala drogen. Detta gäller främst ungdomspartierna där både Centerns och Folkpartiets Ungdomsförbund vill se en ändring av lagstiftningen. Det liberala ungdomsförbundet argumenterar till och med för en legalisering av cannabis.

Men vad vill ungdomspartiernas målgrupp? Under november gjorde RNS, med hjälp av marknadsundersökningsföretaget Norstat, en webbundersökning om gymnasieelevers inställning till det preventiva arbetet i skolan och inställningen till droger. Frågorna ställdes till 300 gymnasieelever, 16-19 år, spridda över hela landet.

64 procent av eleverna vill att cannabis ska fortsätta att vara förbjuden. Männen är betydligt mer benägna att legalisera än kvinnor, 52 procent av männen vill att cannabis ska vara förbjudet jämfört med 67 procent av kvinnorna. Vår undersökning hade vi en övervikt på kvinnor vilket förklarar att stödet för den nuvarande lagstiftningen ändå blev relativt hög. SOM-institutet gjorde för ett par år sedan en liknande undersökning, där var 81 procent av Sveriges befolkning negativa till att legalisera cannabis. När SOM-institutet delade upp svaren efter ålder ville 56 procent i åldersgruppen 15-29 behålla cannabis illegalt, en siffra ganska lik den i vår undersökning.

Det är fortfarande i båda fallen över 50 procent av eleverna som vill att cannabis ska vara illegalt. Tendensen är dock ganska tydlig och det är ett preliminärt problem för samhället att vi har så många av 16-19 åringarna som vill legalisera cannabis. Det fina i kråksången i detta fall är att det är preliminärt, vi kan fortfarande göra något åt det. Men då krävs det insatser.

Skolan är en arena som kan påverka, men här närmar vi oss ett annat problem. Av de elever som tillfrågades sa 41 procent att deras skola bedriver ett förebyggande arbete, 17 procent att det inte bedrevs något sådant arbete och 47 procent visste inte. Om eleverna inte vet om att det bedrivs något preventivt arbete gör det förmodligen inte någon skillnad, summan är att 64 procent av eleverna inte tycker eller inte vet om att skolan arbetar drogpreventivt. Skolverket refererar till liknande studier men där man frågar mer specifikt om ANT-undervisning. Deras resultat är att 50 procent i årskurs nio och 60 procent i årskurs två på gymnasiet inte hade haft någon ANT-undervisning. Utvecklingen har, enligt skolverket, sedan 90-talet gått åt fel håll.

Siffran över hur synligt det drogförebyggandet är på skolan blir kanske då inte förvånande. 24 procent av eleverna svarar att det drogförebyggande arbetet på skolan är ganska eller mycket synligt. Lite mer positivt är att 47 procent tycker att arbetet är ganska eller mycket trovärdigt och att 32 procent tycker att det är ganska eller mycket effektivt. Att det är en minoritet som tycker att arbetet som skolan för är synligt, effektivt och trovärdigt torde peka på att det finns en del förbättringar att göra för att påverka elevernas benägenhet att prova narkotika.

Det är intressant att leka med tanken på vad som skulle hända med ungdomars attityd till narkotika och benägenhet till att prova om 80 procent av eleverna bedömde skolans preventionsarbete som synligt, trovärdigt och effektivt. En inte alltför våghalsig gissning är att det skulle leda i rätt riktning. Utifrån denna utgångspunkt är det positivt att Skolverket har fått uppdrag från utbildningsdepartementet att se över skolans ANTD-undervisning. Skolverket håller just nu på med en översyn av skolans insatser med syfte att se var verket kan gå in och stödja skolan.

När Skolverket sätter målsättningen för skolans ANTD-arbete anser de att det räcker att skolan har en målsättning om uppnådda kunskapsmål, inte en förändring i beteende, alltså att skolans insatser inte ska syfta till att färre elever använder exempelvis amfetamin utan att eleverna har kunskap om att amfetamins verkan. Skolverkets målsättning ligger inte i linje med regeringens ANTD-strategi där målsättningen är att antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika ska minska. Dock är det betydligt enklare att uppnå ett kunskapsmål än en målsättning om ett förändrat beteende.

Ska vi uppnå ett förändrat beteende kommer följdfrågan om vilka metoder vi ska använda. Jag tror att vi alla är överens om att det inte finns någon universallösning på problemet utan att vi förmodligen behöver jobba på flera fronter samtidigt. Vi bad därför Norstat ställa frågan om vilken drogförebyggande aktivitet som eleverna bedömde som effektiv. Nästan alla de egna alternativ som eleverna gav var att en före detta missbrukare eller någon med egen erfarenhet skulle komma till skolan och berätta om narkotikans negativa sidor. Det är kanske inte så förvånande med tanke på att det är så det drogpreventiva arbetet har bedrivets under lång tid. Dock är det oroväckande då forskning pekar på att just denna åtgärd har ingen eller rent av en negativ effekt på elevernas benägenhet att prova droger. Av de givna alternativ som eleverna fick i vår enkät bedömdes alternativet att narkotikans påverkan tas upp i alla skolämnen som mest effektiv. En uppfattning som stödjs av såväl forskning som av Skolverket om hur det drogpreventiva arbetet ska bedrivas.

En ökad upptäcktsrisk minskar prevalensen av narkotika. Slumpvisa, frivilliga drogtester i skolan är ett sätt att öka upptäcktsrisken. Metoden är omdebatterad. Främst har invändningarna varit att det är en metod som strider mot elevernas integritet då det är svårt att säkerställa frivilligheten. I vår undersökning bedömer 57 procent av de tillfrågande att det är rätt att drogtester används förebyggande, alltså en majoritet av målgruppen är för en användning av slumpvisa frivilliga drogtester.

Justitieombudsmännen har konstaterat att det inte finns några legala hinder för slumpvisa, frivilliga drogtester och en majoritet av eleverna är för metoden. Skolverket bör titta på metoden när de nu ser över skolans ANDT förebyggande arbete

Linda Nilsson,
projektsamordnare på Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle - RNS