Nya syntetiska droger

Narkotika definieras i Sverige som substanser som regering eller internationell konvention har förklarat vara narkotika. För att en substans ska bli klassad som narkotika krävs att preparten har beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller preparat som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter. [1] Utöver denna klassning kan även regeringen klassa substanser som hälsofarlig vara om det rör varor som innebär fara för liv eller hälsa och/eller antas användas i syfte att uppnå berusning. Det är något lägre krav för att klassa en vara som hälsofarlig vara och straffskalan är även betydligt lägre för brott mot lagen.

Ett aktuellt problemområde är att det ständigt dyker upp preparat på marknaden som har en effekt som liknar de substanser som är klassade som narkotika men inte är klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. De är alltså helt legala. Här har det skett en enorm ökning de senaste åren. Från att något enstaka ämne till att 49 nya substanser rapporterades in till EU narkotikabyrå, EMCDDA [2] under 2011. Under 2012 har inrapporteringen fortsatt i ungefär samma hastighet, en ny substans i veckan.

Vi har fått en narkotikamarknad som har gått från ett antal ganska välkända substanser till en marknad där en mängd av substanser numera finns, en del har vi redan klassat som narkotika eller hälsofarlig vara och en del av dem är helt oklassade. Det som är utmärkande för många av dessa nya syntetiska droger är att vi har liten eller ingen kunskap om vad som händer mentalt och fysiskt både på kort och på lång sikt vid användning.

Inte bara antalet substanser har ökat, även tillgängligheten på internet har ökat. Antalet internetbaserade butiker som säljer substanser syntetiska droger har ökat från 170 i januari 2010 till att 690 hittades med samma sökning i januari 2012 enligt en undersökning som EMCDDA gjort.[3]

I Sverige ansvarar Folkhälsoinstitutet (FHI) för att bevaka och lämna förslag om klassning av nya preparat[4]. Listan som FHI har upprättat över substanser som myndigheten utreder för en klassning som hälsofarligvara eller narkotika innehöll 42 substanser den 19 september, 2012 [5]. Precis som när man gör en sökning över den europeiska marknaden hittar man internetbaserade butiker som säljer substanser riktade till den svenska marknaden relativt lätt.

Den 18 september 2012 klassade den svenska regeringen ytterligare fem nya substanser som hälsofarlig vara, de är kända under namnen: 5-IT, DMAA, samt 4,5 och 6-APB. FHI har dessutom lämnat ytterligare ett preparat, Etylfenidat, för klassning till regeringen, alltså kan vi vänta en klassning av även denna substans relativt snart. Generellt så tar det från 6 månader från att vi ser substansen på den svenska marknaden till att regeringen har klassat den som narkotika eller hälsofarlig vara.

För att förhindra spridningen av substanser med liknande effekter som narkotika trädde den så kallade förstörandelagen i kraft den första april 2011. Lagen ger tull och polis rätt att beslagta substanser som inte är klassade som narkotika. Efter beslut av åklagare ges även rätt att förstöra substansen. Innan lagen trädde i kraft var tull och polis tvungen att lämna tillbaka substanser som en månad senare kunde vara klassad som narkotika, till exempel till en ungdom.

Förstörandelagen togs fram för att möjliggöra ett ingripande även om det rör sig om en oklassad substans. Detta gäller substanser där man antingen har tagit ett beslut om klassning om narkotika eller hälsofarlig vara, eller att man kan anta att substansen kommer att bli klassad som narkotika. FHI gör bedömningen om substansen kan antas klassas som narkotika i särskilda utlåtande. Det är dock viktigt att poängtera att även om rättväsendet har fått en utökad rättighet till att agera så är all hantering, användning och försäljning fortsatt laglig, givet att man följer de övriga lagar och regleringar som finns, till exempel rörande hantering av kemikalier och de lagar vi har kring skatt och moms.

I en undersökning som EU beställt har man frågat 12.000 ungdomar och unga vuxna om deras attityder och användning av droger. I den uppger fem procent att de har erfarenhet av substanser som imiterar effekter av illegal narkotika. Även om det finns en viss osäkerhet kring hur frågan uppfattas och tolkas så tyder svaret på att dessa substanser är de vanligaste drogerna näst efter cannabis.

De som svarade jakande på frågan om de använt nya syntetiska droger fick följdfrågan var de hade fått tag på drogen. Intressant är att det bara är sju procent som svarade att de har köpt drogen via internet. I media och i folkmun har de nya syntetiska drogerna fått namnet nätdroger på grund av att vi tror att dessa droger främst saluförs via Internet. En stor majoritet hade blivit erbjuden drogen av en vän eller på en fest. Detta är även det vanligaste sättet att bli introducerad till mer traditionell narkotika. Det tredje största sättet att få tag på substanserna är i en specialbutik, en så kallad head shop, som specialiserar sig på att sälja narkotikarelaterade produkter. [6]

Det finns även ett samband mellan att ha använt cannabis och provat på nya syntetiska droger. Alltså, det är mycket troligare att de som har använt cannabis även har provat nya syntetiska droger. Ett av problemen med nya syntetiska droger är att vi har för liten kunskap både om preparaten och om vem som använder drogerna. Denna undersökning pekar mot att drogerna både sprids och används i stor utsträckning av samma grupp som använder klassad narkotika. Dock behövs mycket mer kunskap för att vi ska kunna sätta in rätt preventiva åtgärder och för att vi även ska kunna arbeta med tidigt upptäckt.

Linda Nilsson
Projektsamordnare RNS

 

[1] Narkotiklagstiftningen 1968:64 § 82
[2] http://www.emcdda.europa.eu/publications/implementation-reports/2011
[3] http://www.emcdda.europa.eu/publications/implementation-reports/2011 s.6
[4] Läkemedelsverket ansvarar för klassning om det rör sig om en substans som är ett läkemedel.
[5] http://www.fhi.se/Tillsyn/Klassificering/Substanser-under-utredning-infor-framstallan-om-klassificering-som-narkotika-eller-halsofarlig-vara/
[6] Youth attitudes on Drugs, Flash No 330, s. 85-86