Narkotikafri Skola: 5 skolor berättar

Från Narkotikafrågan #4/2016: Runt om i Sverige pågår ett allt mer medvetet arbete på att förebygga och ingripa mot narkotika på gymnasiet. Så här berättar skolsköterskor och kuratorer från fem skolor som samarbetat med Staffan Hübinette och RNS i projektet Narkotikafri Skola.

Malin Tillenius Frisk | Kurator
Bolandgymnasiet, Uppsala
- Vi hade redan tidigare ett bra samarbete med socialtjänstens Ungdomsteam som hjälpte oss med misstankebaserade drogtester. När vi fick en ny rektor intensifierades arbetet i början på 2015. Då införde vi slumpvisa drogtester på yrkesprogrammen.

Självklart att skolan ska ingripa! Det är både för att hjälpa individen och för att skapa en bättre skolmiljö. Vi har ju en anmälningsplikt när vi misstänker att en elev far illa. Sedan finns det en smittoeffekt när någon använder droger; flera andra lockas att prova. Men vi har ingen hjälp av skollagen hur vi ska ingripa mot narkotika. Där står inget om missbruk, däremot om ”störande av studiero”, men det är långt ifrån alla som använder droger som stör på lektionerna.
Vi har inte mött några protester alls när det gäller slumpvisa drogtester. Alla föräldrar och elever får informationsblankett om det när de börjar på gymnasiet och ingen har fyllt i att de inte vill vara med i drogtestningen. Enstaka, men allt färre, har glömt skicka in papperet. Acceptansen varför vi gör det här har ökat.

Problemet är att vi från och med 2017 inte längre ska få vända oss direkt till Ungdomsteamet, utan måste gå en omväg via socialtjänsten. Det var ett väldigt smidigt samarbete med Ungdomsteamet som nu upphör.

Det är svårt att mäta vilka resultat vi uppnått. Vi vet hur vi ska göra när det dyker upp en misstanke om droger. Inget av de slumpvisa testerna har hittills varit positivt. Det har inte heller varit målet eftersom det här är en förebyggande insats. Vid misstankebaserade tester har vi haft enstaka positiva prover. En annan fördel med vårt arbetssätt är att vi talar klartext om narkotika. Vi hymlar inte att det kan förekomma och att vi inte accepterar det.

Ammie Hyllander | Skolsköterska
Aleholmsskolan, Sävsjö
- När vi började med misstankebaserade drogtester 2005 fick vi mycket kritik. Vi hade infört det för snabbt och utan att informera tillräckligt bra. Föräldrarna förstod inte varför vi gjorde det och en del blev arga för att vi misstänkte deras barn.

Sedan arbetade vi ut en ny drogpolicy för två år sedan. Vi tyckte att alla i de praktiska programmen skulle vara med obligatoriskt, men skolchefen var inte nöjd med skrivningen. Socialfö rvaltningen hade också synpunkter. Det slutade med ett modifierat förslag som nyligen
blivit godkänt.

Jag tar sedan tidigare misstankebaserade drogtester. Slumpmässiga drogtester tar jag på alla elever på skolan, målet är att 25 procent ska testas varje år. Alla har skrivit på innan de börjar på gymnasiet att de godkänner det, men jag måste alltid fråga eleven och förädlarna vid varje testtillfälle. 90-95 % går med på att lämna prov.

Skolan ska absolut ingripa eftersom droger, det är mest cannabis, påverkar individen negativt och skolresultaten sjunker. Det är viktigt att visa att vi ingriper även för dem som inte provat någon narkotika så att de lättare kan tacka nej. Vi jobbar även med tobaksprofylax av samma skäl.

Idag har vi en helt annan förståelse för båda typerna av drogtester. Allt fler är positiva till slumpmässiga drogtester. Det kommer till uttryck på föräldramöten och när jag pratar med eleverna.

Det är svårt att säga huruvida det här givit något resultat. När vi frågar eleverna i ettan i gymnasiet om de skulle kunna tänka sig att prova narkotika svarar ungefär 15 procent ja. Det har inte varit någon minskning sedan vi införde slumpvisa drogtester.

De som redan börjat med narkotika är svåra att påverka. Där hjälper inte alltid att de upptäcks vid en misstankebaserad test. En del av de eleverna har det gått dåligt för. Jag blir jätteledsen när jag tänker på det. Det bästa är att satsa på att förebygga, genom slumpmässiga tester.

Emma Strömberg |Skolkurator
Liljaskolan, Vännäs
På vår skola har det under en längre tid arbetats kring droghantering men vi ville tydliggöra rutinerna, och öka chansen att upptäcka drogbruk och än mer förebygga det. Vi började arbeta med en revidering av droghanteringsplanen under höstterminen 2015.

Vi erbjuder till exempel frivilliga drogtester och i den frågan finns det osäkerhet om skolans roll och uppdrag. Skolinspektionen anser inte att det här är något skolan ska göra. Genom frivilliga drogtester vill vi
stötta våra elever att välja att vara drogfria och ge alla en drogfri skolmiljö. Det innebär också att vi måste ta ansvar i att agera i frågan och inte blunda för problemen.

På Liljaskolan har vi utbildningar som innehåller farlig verksamhet, såsom fordonsutbildning, där vi även behöver säkerställa en trygg och
säker arbetsmiljö både för personal och elever. De som hamnat i ett drogbruk vill vi hjälpa att ta sig ur det.

Vi arbetar även kommunövergripande tillsammans med närpolisen, socialtjänsten, grundskolan, HVB-boende för ensamkommande barn och en verksamhet som heter Stjärnhuset i Vännäs. Där diskuterar vi
hur vi med gemensamma krafter kan agera kring drogfrågan. Vi värnar både om en god skolmiljö och vill ge enskilda elever stöd att klara sin skolgång och må bra. Vi vill leva upp till Barnkonventionen med barnets bästa i fokus.

De utmaningar vi kan stöta på kan handla om att organisatoriskt ha resurser att hantera till exempel drogtestning på skolan. Vidare ser vi en utmaning i att få samverkan med socialtjänsten att fungera tillfredsställande då vi har elever som kommer från många olika kommuner i landet. Vi ser att vi har en bit kvar att jobba på, men att vi har kommit en bra bit på vägen.

Tina Peurell | Skolsköterska
Susanne Gavel | Kurator
Vretagymnasiet, Linköping
På Vretagymnasiet har vi flera praktiska utbildningar där eleverna kör
stora maskiner och lastbilar. Vi har även djurskötsel i ladugård och stall. Därför behöver vi ett system för att säkerställa en drogfri arbetsmiljö. Eftersom det finns undersökningar som visar att slumpmässiga drogtester har en avskräckande effekt vill vi införa det. Vi vill även klargöra skolans åsikter när det gäller droger och på så sätt stötta föräldrar och elever att ta ställning mot narkotika.

Det är skolans ansvar att se till att den som brukar droger får hjälp att hitta bättre strategier i livet. Är eleven minderårig måste även vårdnadshavare informeras. Eleven får stöd och hjälp av Mini-Maria som är en enhet i Linköping för ungdomar med missbruksproblematik.

Skolan är skyldig enligt socialtjänstlagen att agera. Så det finns både juridisk och moralisk skyldighet från skolans sida att hjälpa elever som missbrukar att bli drogfria. Skolmiljön är viktig. Trafikmiljön generellt är viktig. Vi har även ett stort antal hästar, kor, grisar och får på skolan som behöver skötas om och behandlas på ett ansvarsfullt och tryggt sätt.

För att sjösätta vår handlingsplan med slumpmässiga drogtester måste den lanseras på vår hemsida innan eleven börjar på skolan. Det ska finnas tydlig information om förutsättningarna för att delta i praktiska moment på skolan. Vi har därför ännu inte påbörjat
slumpmässiga drogtester utan väntar tills kommande kull börjar sin utbildning. Vid misstanke om narkotikabruk har vi däremot följt med specifika elever för drogtestning till Mini-Maria.

Nanna Leinonen | Socionom 
Jan Krzyzanowski | Skolkurator
Gymnasieskolan Knut Hahn, Ronneby
När vi misstänkte att vissa elever på skolan hade använt narkotika blev vi tvungna att gö ra något. Vi började vi med generella tester på de praktiska programmen som en start. Det hade också kommit önskemål om detta från praktikplatserna. Hälften av våra knappt tusen elever går på teoretiska program och resten på bland annat på bygg-, el- och industriprogram. Idag är vi inne på andra året med den drogpolicy som vi fått hjälp av Staffan Hübinette att utforma.

Alla som börjar på skolan måste godkänna att vi tar slumpvisa tester och det har hundra procent gjort. De som lottas till testning kan ändå vägra, men det är ytterst ovanligt att någon inte går med på det.

Vi tycker att vi har ett gemensamt ansvar med föräldrar och socialtjänst att hjälpa de ungdomar som är ute på farliga vägar. Ett problem har varit sekretessen. Vi får inte berätta för andra institutioner om våra elever och socialtjänsten får inte berätta för oss. Det blir ibland en orimlig situation där ingen kan göra en vettig insats. Nu har vi en blankett där eleven och föräldrarna får godkänna att vi bryter sekretessen. Här har vi behövt informera väldigt tydligt. Föräldrar kan till exempel vara rädda att barnet inte får gå kvar i skolan om det avslöjas att de provat narkotika. Så är det inte. Det handlar om att vi tillsammans ska arbeta för barnens bästa.

Det går inte att säga vilket resultat det här fått, men vi har haft en allmän känsla under de senaste ett och ett halvt åren att det inte förekommer narkotika på skolan. Tyvärr har vi nyligen fått indikationer att det säljs narkotika igen så det har vi polisanmält.

Pelle Olsson