Elevhälsan måste få ett starkare mandat

Ett nytt läsår har just börjat och skolan öppnat sina dörrar för förväntansfulla elever. Det betyder också ett nytt arbetsår för Narkotikafri Skola. Oron för droger finns alltid hos föräldrar och i skolan. Orosmolnet nu är den cannabistrend och romantik som eleverna möter, inte minst genom sociala medier. Men det finns också
goda nyheter.
Tobaksrökning och alkoholkonsumtion har minskat kraftigt bland
unga sedan början av 2000-talet. Allt färre elever röker och dricker
även om den nedåtgående trenden för alkohol nu bromsats.
Narkotikaanvändningen har varit relativt stabil de senaste tio
åren, men där en viss ökning skett det senaste året. Svenska
16-åringar tillhör de som använder minst tobak, alkohol och narkotika
i Europa visar den sameuropeiska drogvaneundersökningen
ESPAD. De allra flesta elever säger nej till både tobak, alkohol
och narkotika. Samhällets politik, föräldrars restriktiva inställning
och skolans förebyggande arbete är en viktig del av förklaringen.

Men lokala drogvaneundersökningar visar stora skillnader
mellan skolor. Skolans inriktning, läge och elevunderlag kan påverka
detta men också skolans eget inre arbete, ledarskap, kultur
och inte minst drogpolicy. Det finns därför goda möjligheter
för skolan själv att påverka situationen och förstärka den positiva
trend vi sett under många år.
Allt fler skolor arbetar med drogpolicy. Det visar de enkäter som
Narkotikafri Skola gjort inom gymnasieskolan men också alla de
möten och kontakter med skolor och kommuner vid seminarier
och besök som sker fortlöpande. Policy, handlingsplaner och rutiner
är skolans viktigaste verktyg i det förebyggande arbetet och
när allt fler skolor arbetar med detta bör det rimligen få positiv
effekt.
Men många skolor arbetar individ-, akut- och händelseinriktat.
Man väntar tills det blir ett akut läge i stället för att förebygga. Och
när något händer kan rutiner vara bristfälliga vilket stjäl energi
och riskerar försämra insatsen och stödet för eleven.
Det finns idag också ett betydande antal skolor och kommuner
som under en längre tid arbetat aktivt och systematiskt med
policy, och samverkat med Narkotikafri Skola. Många goda och
väl fungerande exempel finns och nätverket av skolor har växt där
skolor besöker varandra och delar erfarenheter.
Narkotikafri Skola kommer under året att ha fokus på det systematiska
arbetet, att beskriva och sprida modeller och erfarenheter.
Vi vill bidra till att utbytet och samarbetet mellan både skolor
och kommuner ökar.
Slumpvis drogtestning som diskuterats mycket genom åren blir
en allt vanligare standard för gymnasieskolans yrkesutbildningyrkesutbildningar. Enbart drogtestning är inte lösningen på problemet med droger bland elever. Den ska ses som en del i ett sammanhang och en strategi med flera insatser som syftar till att öka risken för upptäckt och därigenom förebygga användning av narkotika och möjliggöra tidiga insatser och stöd för eleven.

Enkäter som Lärarförbundet och tidningen Dagens Samhälle genomförtvisar att allt fler skolor och kommuner arbetar med att förbättra säkerheten i skolmiljön. Bakgrunden är morden på Kronans
skola i Trollhättan 2015. Det handlar om att få bättre kontroll
över vilka som rör sig i lokalerna genom att bygga om entréer,
stänga andra ingångar, sätta upp övervakningskameror, införa
passerkort och rutiner för besök av utomstående. Dessa åtgärder
har hittills inte setts som en del av det drogförebyggande arbetet
men har sannolikt en förebyggande effekt. Utrymmet för både utomstående och skolans egna elever att använda skolan som arena
för narkotikahantering minskar. Skolmiljön blir tryggare.
Som ett komplement till detta blir också användning av narkotikahundar allt vanligare. Vanligen sker detta genom samarbete med polisen vilket innebär att skolan själv inte kan styra över insatsen
utan är beroende av polisens resurser och prioriteringar. I de fall
skolan använder privata företag styr skolan själv över insatsen
men får också en kostnad.
Elevhälsan är central för skolans förebyggande arbete vilket blivit
tydligt i diskussionen om ungdomars psykiska ohälsa. Elevhälsan
behöver stärkas med mer resurser och ett större ansvar. Inför valet
finns nu förslag om att stärka elevhälsan. Det är bra!
Tidiga insatser förutsätter en nära och fungerande samverkan
mellan skolan och socialtjänsten. Ibland fungerar detta bra
men ofta finns brister och ett glapp som leder till att skolan hamnar
i ”osäkert läge”. Skolan gör orosanmälningar till socialtjänsten
men vet inte vad som händer. Rutiner för återkoppling brister.
I vissa kommuner saknas fungerande rutiner för drogtestning vid
misstanke.
Följden blir att eleven kan fortsätta att gå i skolan utan att skolan
vet om eleven tar emot hjälp från socialtjänsten och är drogfri.
Bara när det gäller praktiska moment i gymnasieskolans yrkesutbildningar kan skolan själv ha kontrollen över drogfriheten. För
att kunna delta i praktiska moment eller praktik på en arbetsplats
kan skolan genom drogtester försäkra sig om att eleven är drogfri.
Detta är också ett stöd och en hjälp för eleven som annars riskerar
att inte få en fullgod utbildning och examen. När det gäller
teoretiska moment har skolan inte den möjligheten.
Men skolan är i arbetsmiljölagens mening en arbetsplats som
andra och bör ges samma ansvar och skyldigheter för förebyggande
insatser, en drogfri arbetsmiljö och rehabilitering som gäller
för andra arbetsgivare. I samband med en orosanmälan till socialtjänsten för oro om användning av droger bör därför skolan och
elevhälsan ha det yttersta ansvaret för och kunna försäkra sig om
att eleven får det stöd och de insatser som behövs och att eleven
är drogfri.
Elevhälsan behöver förstärkas inte bara med ökade resurser
utan också ett starkare och tydligare mandat för att kunna förebygga
och agera i ett tidigt skede.

STAFFAN HÜBINETTE