Har drogtester någon effekt?

Drogtestning har flera syften där ett är att påverka elevers användning av droger, ett annat att förebygga risker för skador och olyckor och bidra till en säkrare arbetsmiljö.

I Aftonbladets artikel säger forskaren Björn Johnsson att det inte finns tillräckligt mycket forskning för att kunna svara på om slumpvisa drogtester har någon effekt på elevers användning av droger. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, konstaterar också i sin översikt Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (2015) att det vetenskapliga stödet för att slumpvis drogtestning påverkar droganvändning är otillräckligt. Det gäller även effekter på arbetsmiljön.

Att kunskapsunderlaget är otillräckligt betyder att det är för få studier genomförda. Det betyder inte att insatsen inte ger effekt, men vi behöver mer forskning. Det gäller även misstanke- baserade tester. Dock vet vi att tester är ett objektivt mått på att identifiera användning.

Betyder det att slumpvis drogtestning inte kan rekommenderas? Nej, vi vet tillräckligt för att fortsätta att utveckla en praktik men det behövs också mer forskning. Det vi vet och kan utgå från är följande.

Andra studier men av lägre kvalitet

De två studier SBU redovisar visar på vissa positiva effekter, men är enligt SBU otillräckliga. Den ena studien som byggde på elitidrottare i lagsporter kom fram till att självrapporterad droganvändning under det senaste året minskade signifikant vid två av fyra mättillfällen, men testningen hade ingen effekt på alkoholkonsumtionen. Ingen testomgång visade minskad droganvändning senaste månaden.

Den andra studien omfattade alla studenter oberoende av idrottsengagemang. Studien visade att oanmälda drogtester minskade användningen av någon av de droger som ingick i testprogrammet, det vill säga ett kompositmått, men inga effekter på enskilda droger var signifikanta.

Utöver dessa finns ytterligare ett antal enklare utfallsstudier (för och eftermätning med eller utan kontrollgrupp) som visar på vissa positiva effekter. Dessa enklare studier är inte randomiserade kontrollerade studier och ingår därför inte i sammanställningar i kunskapsöversikter. De kan därför inte tillmätas samma betydelse men är i väntan på ytterligare forskning ändå ett underlag, särskilt om de pekar i samma riktning.
En av dessa är en svensk studie där Rönnowska gymnasiet i Helsingborg som använder slumpvis drogtestning på fordonsprogrammet jämförts med fyra andra gymnasieskolor i Skåne. Resultatet finns redovisat av skolläkaren Nils Lundin i Läkartidningen (41/2010). Lundin konstaterar att man kunde se en markant skillnad i narkotikaerfarenhet, vilken var tre gånger vanligare bland kontrollskolorna än bland eleverna på testskolan.

Erfarenheter från arbetslivet

Det finns även erfarenheter och studier som gjorts inom arbetslivet. Drogtestning är idag vanligt förekommande inom arbetslivet, exempelvis har Region Gävleborg nyligen infört slumpvis drogtestning inom vården. I en artikel i Läkartidningen (46/2010) säger forskarna att drogtestning i urinprov tycks vara en effektiv metod för att identifiera narkotikamissbruk, särskilt om den kombineras med andra åtgärder.

Att man skriver tycks vara beror på att det är svårt att göra studier enbart av drogtestning då dessa vanligen ingår i ett sammanhang med en heltäckande policy och utbildning på samma sätt som sker i skolan.
Men det finns inget som talar för att drogtester skulle ha någon negativ effekt. Utmaningen är snarare hur ett testprogram görs och i vilket sammanhang. SBU konstaterar att drogtestning som preventionsmetod är generellt överförbar, men förutsättningarna är beroende av nationella regelverk som kan skilja avsevärt från de som beskrivs i de två studierna.

Miljöinriktad prevention

Det finns även stöd från andra sammanhang för att drogtestning och andra åtgärder för att öka upptäcktsrisken påverkar beteendet vilket också är utgångspunkten i Folkhälsomyndighetens kunskapsöversikt Narkotikan i Sverige (2008) och det som där beskrivs som miljöinriktad prevention. Enligt denna är det avgörande att ”risken för upptäckt ökar i de miljöer som är av störst betydelse för personer som är socialt intakta: arbetsplatsen, skolan, trafiken och krogen. Detta är grundtanken med den miljöinriktade preventionen: samhällsmiljön arrangeras på ett sådant sätt att det blir svårt eller oattraktivt att använda narkotika; man vill inte riskera sin anställning, sin utbildning, sitt körkort – eller sitt sociala anseende”.

Trafiken

När det gäller trafiken är detta självklarheter. Bra vägar, bra förarutbildning, tydliga trafikregler, övervakningskameror, nykterhetskontroller, en och annan synlig polisbil, alkolås i fordon och vissa sanktioner vid överträdelser påverkar vårt beteende i trafiken och minskar olyckor och trafikdödlighet. Därför sätter nu Trafikverket upp ytterligare kameror utmed vägarna.

Professionellas erfarenheter

I begreppet evidensbaserad praktik ingår förutom bästa vetenskapliga evidens även professionellas erfarenheter. Ännu så länge är dokumentationen av professionellas erfarenheter begränsad, endast ett fåtal artiklar beskriver skolors policyarbete och där personal redogör för sina erfarenheter. Efterhand som skolors praktik utvecklas kan också erfarenheter dokumenteras och beskrivas. Erfarenheter som hittills beskrivits tyder på positiva effekter där rektorer och elevhälsopersonal pekar på att policyarbetet och införande av slumpvisa drogtester bidragit till:

•  Positivare och tryggare klimat på skolan.
• Bättre relationer mellan elevhälsa och elever.
• Bättre struktur och rutiner för att tidigt uppmärksamma och hjälpa elever.
• Elever och föräldrar är överlag positiva till skolans arbete med drogpolicy och slumpvisa drogtester.