När policyn fungerar
Bättre relationer tack vare arbetet mot droger
Reportage från Narkotikafrågan #4/2018 av Pelle Olsson
När Helena började i Klippan tog man bara drogtester vid misstanke.
Då krävdes nästan att eleven var tydligt påverkad. Skolfältaren
eller Helena följde då med den unge till drogmottagningen på stan. Men för tio år sedan lades den mottagningen ner och kuratorn Bert-Inge Karlsson som tidigare hade arbetat på mottagningen började som skolkurator och utarbetade en samtalsmanual om droger. Det här utvecklades efter rådgivning från Staffan Hübinette till att man införde en drogpolicy där slumpvisa drogtester ingår.
– Vi började prata med fordonsklasserna där de ska bli yrkesförare.
Lärarna insåg att eleverna övningskör på deras körkort. Om eleven torskar är det handledarens körkort som ryker. Det blev ett väldigt incitament från lärarna att drogtesta. Men det viktigaste argumentet vi går ut med är elevernas säkerhet. På elektrikerprogrammet och byggprogrammet arbetar de med uppkopplingar och automatiska instrument eller de är ute och klättrar en bra bit från golvet. Ungdomar är förståndiga och fattar själva att droger inte är så bra.
– Vi har aldrig salufört att vi ska kolla vad de egentligen håller
på med, fortsätter hon. Vi pratar om säker arbetsmiljö, trygghet
för alla andra och att lyckas med utbildningen. Man fixar inte de
här kraven om man inte är alldeles klar i knoppen.
På Åbyskolan, där det även finns teoretiska linjer, pratar skolsköterskan och de övriga i elevhälsan – specialpedagog, yrkesvägledare, kurator, skolfältare – mer om att lyckas med utbildningen.
Och att man ska förberedas för arbetslivet. Många arbetsplatser kräver drogfrihet och har drogtester redan vid anställningen.
Läs hela reportaget här