CAN:s drogvaneundersökning bland elever görs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. I årets undersökning fortsätter den sedan många år positiva trenden. Alkoholanvändningen minskar i årskurs 9 men har planat ut i gymnasiets år 2. Tobaksrökningen minskar i både årskurs 9 och gymnasiets år 2. Narkotikaanvändningen minskar i både årskurs 9 och gymnasiets år 2. Det enda som ökar är snusning i gymnasiets år 2.

Frivilliga slumpvisa drogtester introducerades 2001 på fordonsprogrammet på Rönnowska skolan i Helsingborg på initiativ av dåvarande skolläkaren Nils Lundin. Inte mycket hände de kommande åren. Men när Brinellgymnasiet i Nässjö 2009 införde slumpvisa drogtester ingrep den nybildade Skolinspektionen som ansåg att slumpvisa drogtester stred mot lagen då frivilligheten inte kunder säkerställas.
 
Nässjö kommun trotsade Skolinspektionen och frågan gick vidare för prövning av JO som gav Nässjö kommun rätt. Därmed var rättsläget klart.
 
Men det skulle dröja ytterligare ett par år innan fler skolor följde efter Brinellymnasiet. Det var Knut Hahngymnasiet i Ronneby och Klippans gymnasieskolor som 2014 införde slumpvisa drogtester. I samarbete med Narkotikafri Skola har de utvecklat den modell som blivit den standard som flertalet skolor därefter tillämpar.

I år fyller CAN:s skolundersökning 50 år. På CAN:s hemsida kan man ta del av rapporter och material för 2021 års undersökning samt läsa om vad undersökningen betyder för olika parter bland annat för Narkotikafri Skola.

Skolundersökningens kunskap kommer till stor användning i arbetet med verksamheten Narkotikafri Skola, berättar Staffan Hübinette, som är rådgivare och föreläsare i verksamheten.

Det relationsstärkande arbetet som skulle komma att bli nominerat till europeiskt pris för drog och brottsförebyggande arbete började redan 2009. Då fick Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby signaler från socialtjänst och polis att droger förekom på skolan. Nanna Leinonen, kurator på skolan berättar att ledningen på gymnasiet då ställde sig frågan ”Vill vi ha det så här?” varpå ledningen var enig om svaret ”Så här kan vi inte ha det!”.

Resan mot en narkotikafri skola tog fart. De började tänka trygghet som helhet på alla plan men framför allt berättar Leinonen om enigheten i ledningen där alla skulle komma att ha samma mål. 2014 tog de kontakt med Narkotikafri skola och Staffan Hübinette som föreläste på skolan och slumpmässiga drogtester infördes.

Skolan har en viktig roll att förebygga och upptäcka elevers experimenterande med droger. Nu finns tips och fakta om policy, förebyggande insatser, drogtester och juridik samlat i en handbok för en narkotikafri skola.  

Det är Staffan Hübinette – med många års erfarenhet som lärare i socialpedagogik och drogprevention samt Narkotikafri Skolas rådgivare – som skrivit ”Vägar till en narkotikafri skola” (Norstedts Juridik, 341 sidor, tredje upplagan).

Det finns många som har ögonen på skolor som inför slumpvisa drogtester. Många för att de är intresserade, andra för att man ogillar drogtester. Till de senare hör de politiska ungdomsförbunden CUF och LUF men även Skolinspektionen.

I september 2020 antog utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Halmstads kommun en plan för en drogfri skolmiljö. Som en av insatserna beslutades att införa frivilliga slumpvisa drogtester i kommunens tre gymnasieskolor. Det var därför inte helt överraskande att CUF och LUF i Halmstad överklagade beslutet till förvaltningsrätten i Göteborg och att Skolinspektionen samtidigt inledde en egen granskning med, som man skriver, ”anledning av uppgifter som framkommit i media om nya riktlinjer för drogtester av elever i Halmstads kommun”.

Klippans gymnasieskola är inte bara en av de skolor som längst erfarenhet av att arbeta med slumpvisa drogtester, det är också den skola som utvecklat den modell som blivit något av en standard och som spridit sig till andra skolor. Men Skolinspektionen riktade efter en granskning i januari 2020 kritik mot skolan och krävde ändringar i rutinerna för samtycke. Skolan ansåg att kraven skulle omöjliggöra fortsatt drogtestning. Många års arbete med att utveckla en fungerande modell såg ut att gå om intet. Skulle skolan följa Skolinspektionens krav och upphöra med drogtestningen eller skulle man motsätta sig kravet och se hur Skolinspektionen reagerade? Eller fanns det en väg däremellan?
 
Frågan gäller hur formuleringen ”försäkra sig om att det vid varje enskilt tillfälle finns ett fullt och reellt samtycke från varje elev och dennes vårdnadshavare” ska tolkas.

Förvaltningsrätten avslår anmälan mot Halmstads kommun.
Ungdomsförbunden CUF och LUF anmälde förra året Halmstads kommun för beslutet att införa slumpvisa drogtester. Nu meddelar rätten att anmälan avslagits.

Gymnasieskolorna i Halmstad kan nu fortsätta arbetet med att införa sin nya policy med drogtester.

Allt fler gymnasieskolor inför drogpolicy där slumpvis drogtestning är en av de förebyggande insatserna. Det är också något som har starkt stöd i befolkningen. I november 2020 gjorde SIFO på uppdrag av RNS en opinionsmätning där följande fråga ställdes: ”Tycker du att det rätt eller fel att använda slumpvisa och frivilliga drogtester på gymnasieskolor för att förebygga missbruk?”
74 procent svarade att de stöder slumpvisa tester, 12 procent var emot och 14 procent att de inte vet.
Hur många skolor som infört en drogpolicy med slumpvisa drogtester är osäkert, men bedömningen är att det i nuläget är ett 50-tal skolor. Flertalet av dessa har RNS-projektet Narkotikafri Skola kontakt och samarbete med.

Skolor och kommuner som inför en drogpolicy med slumpvisa drogtester ifrågasätts och möter ofta kritik. Det sker genom överklaganden av beslut till förvaltningsrätten, anmälningar till Skolinspektionen och debattinlägg i tidningar och tidskrifter. Genomgående är att kritiken bygger på missförstånd och okunskap om hur skolorna arbetar med drogtestning. 
Några vanliga påståenden och missförstånd. 

Drogtestningen är övervakad och därför integritetskränkande. 
Slumpvisa drogtester i skolan är inte övervakade. I fall detta förekommit har skolan rekommenderats att ändra rutinerna. 

Drogtester strider mot lagen och Barnkonventionen – Skolinspektionen avråder. 
Drogtestning är frivilligt och både elev och vårdnadshavare måste lämna sitt samtycke. Eleven har alltid rätt att avstå. Skolinspektionen har i alla år hävdat att frivilligheten inte kan eller är svår att säkerställa och därför strider mot lagen och avråder därför skolan från att använda slumpvisa drogtester. Skolinspektionen är dock ingen rättsinstans och rättsläget är klart sedan JO:s avgörande i fallet med Brinellgymnasiet i Nässjö 2010. JO:s beslut har också bekräftats av förvaltningsrätten och kammarrätten. När det gäller Barnkonventionen som nu är svensk lag fann den statliga utredning som utredde hur Barnkonventionen stämde med svensk rätt att den svenska narkotikalagstiftningen inte strider mot Barnkonventionen.