drogfakta

Ofta delar man in narkotiska preparat i fyra huvudgrupper: Cannabis (hasch, marijuana), Centralstimulerande (amfetamin, kokain m.fl.), Opioider (heroin, opium, fentanyl, m.fl.) och
Hallucinogener (LSD, psilocybin m.fl.)

De vanligaste drogerna som förekommer bland ungdomar idag är tobak, alkohol, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotika. Droger kan framkalla stark upprymdhet och välbefinnande – s k eufori – som tar sig olika uttryck. Men också ge oväntade, ej önskvärda reaktioner, allt från tillfällig nedstämdhet till skrämmande ångestattacker och återkommande psykoser.
Dödlighet i samband med droganvändning har ökat oroväckande senaste åren i Sverige, bland annat av opioider, nya substanser (NPS), läkemedel eller kombination av olika preparat och alkohol. Men även flera till synes oförklarliga våldsdåd har inträffat där förövarna använt droger.
Dessa drogfakta – som kontinuerligt uppdateras – är delvis hämtade ur skriften ”Barn och missbruk – en hjälpreda för anhöriga” av Sven Liljesson och Droglådan (RNS skolmaterial), Tullverkets årsstatistik över beslag, och fakta från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
En lägesbild över Drogsituationen i Sverige 2013 – 2016 släppte polisen och Tullverket i januari 2017 (pdf-fil).
Dessutom kunskapsöversikten ”Skador av hasch och marijuana” (ursprungligen från Folkhälsoinstitutet), genomgång av vetenskapliga studier tom 2008. WHO har gjort en ny genomgång om cannabis hälsorisker, samt en översikt om ”medicinsk cannabis”.

Narkotika
Narkotika kan delas upp i fem grupper: cannabis, centralstimulantia, opiater, hallucinogener och narkotikaklassade läkemedel.
Narkotika är förbjudet över nästan hela världen. Narkotika är ämnen som är registrerade i FN:s narkotikakonventioner (på svenska via ECAD:s sajt).
Över 900 000 svenskar har någon gång testat narkotika, cirka 77 000 har missbrukat senaste månaden, enligt en kartläggning av Folkhälsoinstutitet 2010.

Lagen: Ett narkotikaklassat preparat är enligt narkotikastrafflagen förbjudet att tillverka, transportera, överlåta, konsumera eller ens inneha för annat än medicinskt och vetenskapligt bruk.
Vid ringa brott kan domstolen döma från böter upp till sex månaders fängelse. Vid allvarligare brott utdöms oftast fängelse, straffet för grovt narkotikabrott är lägst två år och högst tio års fängelse. Vid återfall eller i kombination med smuggling och andra brott kan straffen bli betydligt längre.
Sedan juli 1999 i Sverige gäller i trafiken en nollgräns för narkotika och klassade läkemedel (undantag vid användning enligt läkares ordination).
En lag om förbud mot hantering av s k hälsofarliga varor infördes i april 1999. Dessa ämnen är straffbara att saluföra och hantera, men ej att konsumera.

Sedan våren 2011 får tull och polis omhänderta och efter klartecken av domstol även förstöra preparat som kan komma att narkotikaklassas efter utredning. Ett försök att stoppa ökad handel med s.k. nätdroger, där efter klassning molekyler ändras och lagligt åter kan saluföras en tid. En farlig katt-och-råtta-lek där köparen ofta inte vet innehållet.

Amfetamin
Cannabis
Ecstasy
Fentanyler
GHB/GBL
Heroin
Khat
Kokain
LSD
Opioider