Opioider är en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism som kan delas in i tre undergrupper; opiater (opiumalkaloider), semisyntetiska (t ex Buprenorfin) och helsyntetiska opioider (t ex Tramadol och Metadon).
Heroin, metadon och substanser i smärtstillande läkemedel, som buprenorfin, oxikodon och fentanyl, är den största orsaken till dödliga överdoser både inom EU och i Sverige (2017).

Opioider har en lugnande verkan och har ursprungligen en medicinsk användning. Morfin används fortfarande som smärtstillande vid operationer och sista stadiet av cancer. Begreppet opiater har använts i Sverige sedan 1970-talet, förklarligt nog då det var morfinbas och därefter heroin (båda opiumalkaloider) som etablerades inom missbrukskretsar vid denna tidpunkt. 

Missbruket av narkotikaklassade läkemedel är egentligen två skilda problem som ibland överlappar varandra. Det finns en grupp människor som i samband med olika sjukdomar ordinerats läkemedel som kan vara beroendeframkallande. Patienterna har börjat överkonsumera medicinerna, ofta så kallade bensodiazepiner, och fastnat i ett beroende. Det handlar oftast om socialt etablerade människor. De skäms oftast för sitt missbruk och sprider det sällan vidare till andra. Detta kallas för terapeutiskt missbruk.

Den andra gruppen är ”gatunarkomaner” som missbrukar dessa läkemedel parallellt med illegala preparat. Dessa personer är ofta relativt yngre och de har introducerats i missbruket av någon nära vän eller bekant. Benägenheten är stor att sprida det vidare och bland annat därför kallas detta för epidemiskt missbruk.

Ur Aftonbladet 4 april 2019:
Tramadol är ett smärtstillande morfinpreparat som ofta skrivs ut för att lindra smärtan efter till exempel rygg- och knäoperationer. Men på gatan är ”Tram” något helt annat – en partydrog som är omåttligt populär bland svenska ungdomar.
Polisen och ungdomsmottagningar runt om i landet har sett en kraftig ökning av den farliga drogen, som kan leda till svåra krampanfall och även vara en inkörsport till ännu tyngre narkotika:
– Risken med att ta en syntetisk opiod är att man blir fast, att kroppen vänjer sig vid doserna och att man känner ett behov att gå över till exempelvis heroin. Om man tittar i USA på de som dör av heroin började många med receptbelagda, syntetiska opioder. Den trenden vill vi inte ha hit, men om inget görs riskerar Sverige att få en heroinepidemi om tio år, säger Scott Goodwin vid Växjöpolisen.
Alexander Holmstedt är sjuksköterska på Maria ungdomsmottagning i Malmö, där man under flera år har sett hur drogen blivit allt mer populär:
– I Malmö har vi sett att Tramadol har varit ett problem under åtminstone de senaste sju, åtta åren. Till en början hade vi en tanke att drogen skulle vara en fluga som försvann, men tvärtom har missbruket ökat i omfattning, främst bland ungdomar, säger han.
– Det vi ser är att debutåldern när ungdomar först testar Tramadol är väldigt låg. Först kommer cannabis – som många testar redan i 15-årsåldern – men sen kommer Tramadol med en debutålder på 16,4 år i snitt. Det är unikt att man testar opioid redan i 16-årsåldern och det bör få konsekvenser längre fram. Det finns tecken som tyder på att gruppen som testar Tramadol tidigt oftare blir kriminellt belastade, och att risken att de ska ta andra droger ökar, säger Alexander Holmstedt.
Han berättar att Tramadol dessutom har en ”unik” sammansättning som gör att den attackerar den mänskliga kroppen på mer än ett sätt:
– Tramadol är en unik opioid eftersom det påverkar två system i kroppen. Dels det opioida systemet, som trubbar av och verkar smärtstillande. Men det går även på det seratonerga systemet, det vill säga samma signalsubstans som man påverkar via antidepressiva mediciner. Så det leder även till att personen kan känna sig mer aktiv. Tramadol sänker dock kramptröskeln vilket markant ökar risken för att drabbas av epileptiska anfall, säger Alexander Holmstedt.
Drogen tas ofta av unga i samband med att de röker cannabis:
– Av cannabis blir man slö och lugn, men Tramadol verkar uppiggande. Genom att kombinera drogerna ”jämnar man ut” effekten, säger Scott Goodwin på Växjöpolisen.

Kännetecken: slöhet, trötthet, kramper, ångest, depression, svettningar, influensasymptom och darrningar men även kraftiga humörväxlingar och aggressivitet vid blandmissbruk.
En person påverkad av Tramadol får små pupiller, sänkt medvetande, sluddrigt tal och kan få hängande ögonlock. De långsiktiga effekterna hos unga är okända.

Lagen: opiater narkotikaklassades i Sverige 1930.
Tramadol narkotikaklassades 2007, men i början gjordes undantag för vissa beredningar avsedda för medicinskt eller vetenskapligt bruk. På grund av ett ökat missbruk beslöt regeringen, på förslag från Läkemedelsverket, att ta bort dessa undantag 2012.