I augusti 2012 publicerades en cannabisstudie från staden Dunedin i Nya Zeeland som blev en världsnyhet. Huvudförfattare var en ung amerikanska, Madeline Meier, men undersökningen hade påbörjats långt innan hon själv kom som forskare.

Drygt tusen personer födda 1972 och 1973 följdes upp till 38 års ålder. De utfrågades med jämna mellanrum om sina drogvanor samt genomgick olika neuropsykologiska tester. Intelligenskvot mättes vid 13 års ålder, före cannabisdebuten, och sedan när de var 38.
Den som inte rökt cannabis alls fick ett högre resultat på IQ-testet när de var 38 jämfört med utgångsläget vid 13 år. Vid 18 års ålder hade 52 av försökspersonerna en beroendediagnos. Ytterligare 92 fick det senare. De som vid 18 plus vid ytterligare en intervju bedömdes ha cannabisberoende uppvisade i genomsnitt 8 punkter lägre IQ vid 38 jämfört med vid 13.

Det har publicerats flera nya studier om sambandet mellan cannabis och sänkt intelligens, där man inte kunnat visa en sänkning av IQ när man tar hänsyn till bland annat familjebakgrund, alkoholbruk, psykisk sjukdom och tobaksrökning. Emellertid har dessa nyare studier bara följt cannabisrökare upp till 18-20-årsåldern och med ett mindre tungt bruk jämfört med de som hade den största IQ-sänkningen i Dunedin-studien.

Man måste också notera att intelligenskvoten är ett trubbigt instrument för att bedöma en hjärnskada. Det finns en rad andra studier som visar att flera intellektuella funktioner påverkas negativt av cannabisrökning, i vissa fall redan av måttligt bruk och som långvarig skada. En av de mest heltäckande sammanställningarna av andra forskningsrapporter där man tar hänsyn till många olika aspekter av de intellektuella funktionerna gjordes redan 2011 av Rebecca Creans forskargrupp i La Jolla, Kalifornien.[ii]

[i] Meier, M. et al. (2012). Persistent cannabis users show neuropsychological decline from childhood to midlife. PNAS, 109(40): E2657–E2664.
[ii]Crean, R. et al (2011) An Evidence Based Review of Acute and Long-Term Effects of Cannabis Use on Executive Cognitive FunctionsJ Addict Med. 1; 5(1): 1–8.