Den försämrade mentala kapaciteten hos cannabiskonsumenten märks tydligt i skolan.

David Fergusson, som är psykolog i botten, och hans team i Nya Zeeland har gjort flera undersökningar om hur drogen påverkar studieresultaten. Detta utifrån en den grupp på 1265 personer som han följt sedan de föddes 1977 i staden Christchurch.
I en studie publicerad 2003 skriver han i sammanfattningen: ”Ökad cannabisanvändning är associerat med högre risk att lämna skolan utan betyg, att inte komma in på universitetet och att misslyckas med sina examina.” De försämrade studieresultaten kvarstod även då man tagit hänsyn till andra svårigheter i livet. Fergusson kunde inte se ett omvänt orsakssamband; att dåliga skolprestationer ledde till ökad cannabisanvändning.[i]
I en uppföljning av samma grupp fem år senare framgick bland annat att bara en fjärdedel så många bland cannabisrökarna (som rökt mer än 400 gånger) hade klarat av någon universitetsexamen jämfört med dem som aldrig rökt.[ii]
I en senare studie tog Fergussons forskargrupp hänsyn till när cannabisdebuten skedde. Christchurchkohorten jämfördes med två stora grupper från Australien födda ungefär sammatidigt. Sammanlagt 3000 försökspersoner ingick i undersökningen. Resultaten blev att ju tidigare man började röka cannabis desto sämre lyckades man med sin utbildning. Den som aldrig rökt före 18 års ålder hade 3,6 gånger så stor chans att gå ut gymnasiet (high school) jämfört med de som debuterade före 15 år.[iii]
                   
Från Melbourne, Australien, kom en liknande studie där man preciserat marijuanakonsumtionen. Även här såg man tydligt att ju tidigare och ju intensivare den unga rökte desto sämre blev skolkarriären mätt i betyg, avhopp i förtid från gymnasiet och uteblivna universitetsexamina. Försämringarna förvärrades av dålig familjeekonomi.[iv]

I Frankrike undersökte man 2009 hur det gått i skolan för nästan
30 000 17-åringar. Av hela gruppen hade 5,3 procent av pojkarna och 3,4 procent av flickorna hoppat av grundskolan. En lång rad parametrar togs med i studien; cannabis, tobak, alkohol, betyg, anmärkningar i skolan och olika varianter av familjeförhållanden. Högsta andelen avhopp, 18,7 procent för pojkarna och 21,2 procent för flickorna, fanns bland dem som hade börjat med cannabis före 14 års ålder, och fortsatt med dagligt bruk. Tidig cannabisdebut fast utan fortsättning ledde inte till fler avhopp.[v]
                   
I USA har det privata forskningsinstitutet Institute for Behavior and Health, IBH, gått igenom sambandet mellan alkohol- och drogmissbruk och avhopp från skolan i skriften Americas drop out crisis.  Huvudförfattare är Robert DuPont, före detta chef för det nationella drog- och alkoholforskningsinstitutet, NIDA och Vita husets ”drogtsar” under flera presidenter. Han skriver i inledningen att det är en allmän uppfattning att skolproblem kan leda till bruk av alkohol och droger, men att det motsatta – att droger leder till skolproblem – inte är allmänt accepterat. DuPont och hans medarbetare tror att den bristande insikten om drogers inverkan på skolarbetet beror på att bruket av alkohol och marijuana är så utbrett. Amerikanare i gemen tycker att det är en del av en normal tonårsutveckling. Forskningen på området är dock tydlig på flera punkter.[vi]

*Alkohol- och droganvändande studenter har i jämförelse med icke användare en ökad risk för akademiska misslyckanden, inklusive avhopp från studierna, särskilt när droganvändningen sker ofta och mycket.
*Marijuana har ett starkare negativt samband med betygsgenomsnitt och avhopp än alkohol.[vii] [viii] [ix]
Att marijuana är värre än alkohol kan förklaras med skillnader i konsumtionsmönster, enligt IBH-rapporten. Även ganska mycket supande bland ungdomar sker sporadiskt medan tungt marijuanarökande sker dagligen. Det kan också vara så att de tyngsta drinkarna redan har försvunnit från skolan och därför inte kunnat delta i undersökningarna.
*Ju allvarligare alkohol- och drogmissbruk desto större sannolikhet att det påverkar studierna och risken för avhopp.
En studie bland många som IBH-rapporten refererar till är från 2004. Bland kroniska marijuanarökare hoppade 13 procent av gymnasiet, jämfört med 6 procent bland icke kroniska rökare. Andelen avhopp bland dem som inte rökte marijuana alls var 2 procent.[x]
*Vissa studier ger bevis för att bruk och missbruk föregår akademiska misslyckande, medan andra visar att tidigare misslyckanden i skolan föregår ett missbruk.
*Att upphöra med ett pågående bruk eller missbruk leder till bättre studieresultat.
                   
Den senaste punkten från IBH-studien bekräftas av en ny holländsk studie. I Maastricht, gränsstad mot både Tyskland och Belgien, förbjöds utländska medborgare att köpa marijuana i stadens coffee shops. Bakgrunden var den omfattade drogturismen från grannländerna som orsakat en hel del ordningsproblem. Åtgärden fick positiv inverkan på de utländska studenterna, åtminstone de vid The School of Business. Några ekonomiforskare gjorde en undersökning av 54 000 kursbetyg från de drygt 4300 studenterna, både utländska och holländska. De utländska studenter som inte längre kunde köpa cannabis fick bättre studieresultat än sina holländska kollegor. [xi] ”Vi beräknar att de studenter som inte längre fick köpa cannabis legalt hade 5 procents större sannolikhet att klara kurserna. Betygsförbättringen motsvarar ungefär som att få en kvalificerad lärare”, säger Olivier Marie, en av forskarna till tidningen Observer.[xii]


[i] Fergusson DM. et al (2003). Cannabis and educational achievement. Addiction, 98: 1681-1692.
[ii] Fergusson DM. et al (2008). Cannabis use and later life outcomes. Addiction, 103: 969 -976.
[iii] Horwood, LJ., Fergusson, DM. et al (2010). Cannabis use and educational achievement: Findings from three Australasian cohort studies. Drug and Alcohol Dependence, 110: 247-253.
[iv]  Cobb-Clark, DA. et al (2013). “High”-School: The Relationship between Early Marijuana Use and Educational Outcomes. Melbourne Institute of Applied Economic and Social Research. Working Paper No. 38/13.
[v] Legleye, S. et al (2009). Influence of cannabis use trajectories, grade repetition and family background on the school-dropout rate at the age of 17 years in France. European Journal of Public Health, 20(2): 157-163.
[vi] DuPont, RL. et al (2013). Americas drop out crisis. The unrecognized connection to adolescent substance use. Institute for Behavior and Health (IBH) and Center on Young Adult Health and Development (CYAHD). March 2013. Sid iii-iv.
[vii] Martins, SS. & Alexandre, PK. (2009). The association of ecstasy use and academic achievement among adolescents in two U.S. national surveys. Addictive Behaviors, 34(1): 9-16.
[viii] DeSimone, J. (2010). Drinking and academic performance in high school. Applied Economics, 42(12): 1481-1497.
[ix] Sabia, J J. (2010). Wastin' away in Margaritaville? New evidence on the academic effects of teenage binge drinking. Contemporary Economic Policy, 28(1): 1-22.
[x] Roebuck, MC., French, MT. & Dennis, ML. (2004). Adolescent marijuana use and school attendance. Economics of Education Review, 23(2): 133-141.
[xi] Marie, O. &  Zölitz, U. (2015). ‘High’ Achievers? Cannabis Access and Academic Performance. IZA. Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit. Institute for the Study of Labor. Discussion Paper No. 8900 March 2015.
[xii] http://www.dailyrxnews.com/marijuana-tied-lower-grades-particularly-math-and-related-subjects