Hej Per!
Har tittat på förslaget och har en del frågor både kring texten och dina frågor och kring flödesschemat. Bifogar flödesschemat där jag i sista bilden gjort en variant där jag både städat lite för ögat och lagt till ett par rutor (streckade). Av utrymmesskäl har jag också tagit bort en del text och enbart behållit rubrikerna. Frågorna kring texten kan vi ta om vi kan nå varandra på telefon.

Hej Per!
Några frågor och funderingar till samtalet i morgon em.
Drogtester (DT): När det gäller DT på förekommen anledning (vid misstanke) är det enkelt och klart. Hur har ni tänkt när det gäller kravet på DT på yrkesprogrammen? Som det nu är formulerat är DT ett villkor, men är det ett villkor för att antas till utbildningen eller enbart delta i vissa moment? Och ska de genomföras slumpvist/utspritt eller omfatta alla vid något eller ett par tillfällen under utbildningen?

Även om de är ett villkor, vilket är helt OK, måste det framgå att det vid provtagningstillfället ändå är frivilligt. Sen är frågan vilken konsekvensen blir om man avstår från DT vid provtagningstillfället

Det tredje alternativet om slumpvisa DT förstår jag som att det är ett frivilligt erbjudande till elever på de teoretiska programmen (Brinell-gymnasiets modell). Det kan innebära att endast endel av eleverna går med i testprogrammet. Det bör framgå tydligt att det är frivilligt och att det inte får några konsekvenser att avstå, varken att delta i testprogrammet eller vid själva testtillfället om man nu gått med i programmet men ångrar sig.

Rutiner vid arbete med droghantering på förekommen anledning: Innan eller i samband med II c bör det kanske stå att DT erbjuds, men är frivilligt. Begreppet ”hantering” av droger i punkt III a undrar jag lite över. Vad betyder det? Om eleven erkänner missbruk eller testar positivt görs en anmälan till socialtjänsten, men inte till polis (den kan informeras om att det förekommer drogrelaterade aktiviteter). Om det med ”hantering” menas misstankar om innehav eller langning bör polisen tillkallas. Jag är alltså tveksam till att anmälan enligt III a alltid ska göras till både socialtjänst och polis. Hur tänker ni där?

I punkten IV a står att ni önskar återkoppling från socialtjänsten vilket i så fall bygger på att socialtjänsten har som rutin att fråga om medgivande att bryta sekretess. Men om socialtjänsten inte tillmötesgår önskemålet eller om eleven inte lämnar medgivande att bryta sekretessen, vad händer då?

Handlingsplan: Punkten IV står kravet på DT ”så länge testerna är positiva”. Det skulle kunna vara en längre tid än så för att säkerställa drogfriheten och vara ett stöd för eleven på vägen bort från drogerna. I punkten V står att eleven får möjlighet att arbeta hemifrån under tiden utredningen pågår. Är det skolans eller socialtjänstens utredning? I det senare fallet kan det ta långt tid och för att det inte ska dra ut på tiden utan handläggas snabbt är frågan om socialtjänsten är beredd att ingå något avtal med skolan om hur hanteringen ska gå till och hur lång tid det ska ta, alltså att det är prioriterade ärenden.Ju längre saker drar ut på tiden innan något händer efter upptäckt, desto sämre. Man ska smida direkt medan järnet är varmt och där den akuta situationen är bästa tillfället att agera och motivera eleven.

Längst ner på sidan står att skolan kontaktar socialtjänsten om man inte fått återkoppling inom två veckor. Om det går att nå en överenskommelse på förvaltningsnivå med socialtjänsten om hur hanteringen ska gå till och där skolan ställer krav är det bra. Att skolan ska vara utlämnad och bara vänta på eventuella reaktioner från socialtjänsten är inte bra. I flera kommuner finns modeller och rutiner för samverkan (ex Örebromodellen) där socialtjänsten är med redan vid första samtalet och varken glapp, tidsspillan eller osäkerhet i hanteringen uppstår. Går det att få tillstånd en sådan smidig modell i B-stad.

I den bifogade PP-filen har jag sorterat ut de tre DT-alternativen i ditt flödesschema och i stället gjort varsin bild, men då i vertikalt flöde och mest för att det ska bli överskådligare till vårt samtal. Frågan är om de olika flödesschemana ska bakas ihop till ett eller vara separata.

Hej Per!
Intressant, men missvisande information. De framhärdar i sin tidigare uppfattning och tar inte hänsyn till JO:s utlåtande i Brinellfallet 2010. Ska läsa noggrannare och återkommer i morgon.

Hej Per!
Har nu läst igenom bilaga 6. Det SV och Socialstyrelsen skriver (byggt på Skolinspektionens uppfattning) är knappast förvånande men inte desto mindre anmärkningsvärt. Vanligtvis när det gäller tolkning av lagen och som varit föremål för diskussion och prövning hänvisar man till JO-utlåtanden. När det gäller frivilliga slumpvisa drogtester i kommunala gymnasieskolor finns också efter Nässjö kommuns strid med Skolinspektionen 2009/2010 ett JO-utlåtande som underkände SI:s tolkning och gav Nässjö rätt. Det är inte första gången SI/SV trots detta fortsätter att hävda att deras tolkning av lagen är rätt. Man struntar i detta fall helt enkelt i JO och det är mycket anmärkningsvärt att man på detta sätt fortsätter att sprida missvisande och felaktig information till skolan. I den bifogade filen finns tre artiklar:

• Texten i bilaga 6 men där jag gått in och kommenterat med röd text.
• En artikel av Per Johansson om SI:s agerande i fallet med Landskrona kommun året innan Brinell/Nässjö blev aktuellt. Artikeln illustrerar SI:s inkompetens i frågan.
• En artikel av Per Johansson som kommenterar det faktum att SI tre år efter JO:s utlåtande om Brinell/Nässjö fortsätter att sprida missvisande information på sin hemsida och struntar i JO:s utlåtande. Det är den i det här sammanhanget mer aktuella artikeln.

Jag har också gått igenom dessa texter och utlåtanden från Nässjö, SI och JO i min bok.
Texten i bilaga 6 är exakt den som tidigare använts. Du kan alltså lugnt fortsätta med misstankebaserade tester, använda slumpvisa tester som villkor för deltagande i vissa moment i vissa utbildningar där du gjort en riskbedömning (och som i praktiken innebär att det är ett villkor för hela utbildningen) och om du vill kan du också införa Brinell-modellen med frivillig slumpvis testning på de teoretiska programmen. SI må protestera, men du kan vara lugn, JO:s prövning och utlåtande väger tyngre än ett par generaldirektörers åsikter.

Hej Per!
Har läst materialet och har en del frågor och tankar. Har du möjlighet att slå en signal är jag tillgänglig på telefon under eftermiddagen idag.

 

Hej Per!
Alternativ 1 är nog det Skolinspektionen skulle acceptera. I deras nya Vägledning för elevhälsan står det så här:
”Skolinspektionen säger ja till drogtester om det finns en anledning, förutsatt att eleven och eventuellt vårdnadshavarna går med på det. Till exempel kan det handla om överenskomna drogtester som skolan genomför inför vissa farliga moment i undervisningen. Det kan också handla om att man misstänker att en elev är drogpåverkad. Även i detta fall har en elev rätt att avstå från testet, utan att behöva förklara varför.”

Man pratar alltså om ”överenskomna” tester och att ett nej inte får några konsekvenser. Men den modellen innebär att skolan inte kan ställa något krav och ha kontroll. Det är helt upp till eleven. I en tidigare PM från 2009 har dock Skolinspektionen en annan uppfattning och skriver följande:
”Det kan finnas situationer där drogtester behöver företas av säkerhetsskäl, exempelvis i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. Där kan det förekomma inslag som vid drogpåverkan kan medföra fara för elevers eller andras säkerhet, exempelvis inom transportteknisk utbildning. Skolinspektionen har i sitt beslut den 11 december 2008 bedömt att drogtester får genomföras på förekommen anledning, dvs. i anslutning till farliga moment som kräver drogfrihet. Det kan inte bli frågan om slumpvisa drogtester utan en förutsättning är att samtliga elever testas. Testerna kan inte genomföras med tvång, utan förutsätter elevens samtycke. Om eleven inte lämnar sitt samtycke blir konsekvensen att eleven inte får delta i det farliga undervisningsmomentet.”

Detta dokument finns inte längre tillgängligt men vi får utgå från att det fortfarande gäller.
Alternativ 2 innebär att skolan har ett villkor och att ett nej får som konsekvens att man inte kan delta i vissa moment och APL. Lagstödet är då AML. Flera skolor har valt den modellen (Klippan, Ystad, Avesta,Brinell när det gäller järnvägsteknikutbildning, m fl). I den enkät vi gjort till gymnasieskolan i maj och som nu ska redovisas i en rapport (561 svarat) har 77 skolor/14 procent svarat att man har drogtestning som krav/villkor på yrkesprogram och 83 skolor/15 procent i samband med praktik. Det betyder att det skett en snabb utveckling under senare år

Hej Per!
Förstår om ni vill ha alternativ 3. Men innebär inte alternativ 2 att även 3 gäller i praktiken?
Kan man få ett intyg och ta examen om man inte kan delta i vissa praktiska moment?
Sen är formuleringarna lite motsägelsefulla. Under rubriken Rutiner.... på yrkesprogram, punkt I står:
”Testerna är frivilliga men kan vara förutsättningen för att en elev ska kunna delta vid vissa av de praktiska utbildningsmomenten samt på APL (se bilaga).”
Här finns en öppning, det kan vara en förutsättning men är inte helt säkert?
Men i punkt IV nedanför i alternativ 2 och 3 är det definitivt:
”Elev som inte drogtestar sig kommer inte att kunna delta...//”
Här finns ingen öppning. Vad är det som gäller?

När det kommer till din andra fråga: Båda varianterna finns, men också att man har en viss flexibilitet anpassad efter situationen och individen. Vid ett positivt test måste ju en bedömning av elevens situation och problem göras av skolan och socialtjänsten om en anmälan görs. Socialtjänsten bör göra detta mycket skyndsamt. Är elevens problem små (fungerar i skolan, kanske testat cannabis ett par gånger och det är första gången problemet uppmärksammats) är alternativet med 4 veckor och hemstudier med stöd och fortsatt kontroll ett bra alternativ, särskilt om eleven förstår allvaret och vill att det ska bli bra. Går värdena ner är insatsen lyckad och eleven kan fortsätta i skolan.

Om man ska göra en avstängning från all undervisning, interimistisk eller definitiv krävs mer än ett positivt test. Det kan vara att problemet uppmärksammats tidigare, en anmälan till socialtjänsten gjorts tidigare, en handlingsplan gjorts upp som eleven brutit eller att värdena vid testningen enligt alternativ 1 inte går ner. Men en avstängning innebär att skolan ändå inte bara kan lämna frågan till socialtjänsten utan man ska göra upp en gemensam handlingsplan. Se Skollagen 5 kap, §§ 17-24. Se även sekretessexperten Staffan Olssons kommentarer på elevhalsan.se.

Hej Per!
Ja, det är en bra utgångspunkt. Målet är att eleven ska vara drogfri och lyckas med studierna. En tydlig fyrkant behövs för att nå dit och för att skydda andra elever, men man ska inte ta i mer än vad som behövs för att nå målet. Även om eleven fungerar bra utgör han/hon ändå en risk för andra elever om skolan inte kan få kontroll över situationen. Det viktiga är att skolan får kontroll över situationen så att eleven inte fortsätter med narkotika och att andra elever i skolan märker och ser att så sker. Om eleven är sköter sig, inser allvaret i det inträffade, är inställd på att samarbeta kring handlingsplanen, bestämt sig för att sluta använda droger och testvärdena sjunker kan det räcka med en avstängning från praktiska moment som du skriver.
”Vilket ansvar tycker du skolan har här?”: Skolan har ansvaret för att arbetsplatsen är drogfri, att eleven om han/hon ska gå kvar i skolan inte använder narkotika och att andra elevers rätt till en drogfri arbetsmiljö säkerställs. Om skolan gör bedömningen att eleven kan gå kvar har skolan ansvaret att det fungerar. Socialtjänsten om den är inkopplad med tester och samtal är då ett stöd.
”Hur arbetar företag i näringslivet får man vara kvar i tjänst men på andra arbetsuppgifter?”: Där erbjuds den anställde en rehabiliteringsplan. Arbetsgivaren har här en skyldighet. Följs inte rehabiliteringsplanen är det grund för uppsägning. Jag kan inte svara i detalj hur man gör, men jag tror att det kan se olika ut beroende på både arbetets och problemets karaktär i det enskilda fallet. I många fall kan drogtester (kontroll) i kombination med samtal (efter en strukturerad och beprövad metod) vara en tillräcklig insats. Kan personen vara kvar på jobbet kan det vara en fördel. Jag har en kollega som arbetar med just företag och rehabilitering och ska lyssna lite mer med honom och kan förhoppningsvis få kontakt under måndagen. Jag återkommer så fort jag fått mer information.
”Många frågor och funderingar när man börjar nysta i dessa frågor.”: Jo, det är sant, men genom att nysta i dem och hitta en bra modell som är genomtänkt så kan det också kännas tryggare för alla parter. Det är detaljerna som är viktiga, men allt för ofta finns det brister och inte alltid helt genomtänkta åtgärder.

Men du gör ett fantastiskt bra jobb som jag är helt övertygad om kommer att leda till att ni får en bra ordning på skolan. Föräldrar och elever kommer att uppskatta det när de ser och förstår hur ni tänker, vad ni vill och hur ni gör.

Hej Per!
Ett förtydligande men också en fråga. Så här kan man resonera.
Syfte och mål med åtgärden: Att eleven ska lyckas med studierna, Skydda andra elever och arbetsmiljön, Förhindra spridning, skador och olyckor, Att eleven är drogfri.

Metod: Kontroll av drogfrihet, Konsekvenser, Stöd.
 

Konsekvenserna ska vara tydliga men kan anpassas till situationen. För eleven i ditt exempel som kanske testat droger några gånger och nu genom ett slumptest upptäckts tidigt men i övrigt fungerar bra i skolan, inser allvaret och vill samarbeta och göra rätt för sig genom att lämna negativa prov kan det fungera med en avstängning från praktiska moment.

För en elev med större problem, i behov av en större insats och som inte inser sitt problem och därmed utgör en större risk i skolmiljön kan en avstängning från all undervisning under en period vara lämpligare samtidigt som socialtjänsten insats bör vara större.

Ett rakt icke förhandlingsbart ”lika-för-alla”-system med en avstängning helt under en period är enkelt att administrera och motivera. Även om åtgärden i det enskilda fallet som i ditt exempel kanske är för kraftig är budskapet tydligt och effekten förebyggande. Det blir ett exempel och alla vet vad som gäller. I detta fall är det inte enbart den enskilde elevens situation som har betydelse utan hela skolans arbetsmiljö och drogfrihet.

Men invändningen är att den riskerar att bli trubbig och för kraftig och kanske kontraproduktivt i vissa fall. En viss individanpassad flexibilitet kan vara bra och leda till bättre resultat men innebär samtidigt att det kan ifrågasättas och uppfattas som orättvist. Men om skolan är tydlig och visar att man vet vad man gör och förklarar åtgärden på ett bra sätt för föräldrar och eleven så är det lättare att förstå och acceptera. Man står alltid inför problemet att föräldrar kan ifrågasätta skolans åtgärder och beslut. Vilken modell skulle ni vilja ha och ur ser du på resonemanget?

Hej Per!
Som jag skrev har jag tagit upp din fråga med Ulric Hermansson som under många år arbetat med drogpolicy inom arbetslivet och även arbetat tillsammans med Olof Beck på Karolinska sjukhusets drogtest-laboratorium. Vidarebefordrar hans kommentar:

VB: 
Hej Staffan,
Såg ditt svar och har inget att invända mer än några reflektioner. Detta är förslaget:
Om det är en elev som testats positivt men det är en elev som fungerar bra i sina studier och det föreligger inte någon egentlig anledning till avstängning enligt skollagen ”trygghet och studiero”. Om denne stängs av från praktiska moment, men arbetar vidare med klassen på de teoretiska lektionerna och erbjuds möjlighet att arbeta i med teoretiska moment i den riktade specialundervisningen under de tider som klassen är i praktiskt arbete.

Bedömer det som klokt. Har några tillägg. Om eleven även skulle gå tillbaka till de praktiska momenten omedelbart skulle det vara svårt att hävda säkerhetsrisk. I arbetslivet har man alltid en viss tid, exempelvis ett eller två negativa urinprov. Det kan då handla om en-fyra veckor. Beror på vilken substans och hur intensivt intaget varit. En viktig sak att beakta från ett mer kritiskt perspektiv är att urinprov visar mer på ett intag. Om vi skall mäta påverkan så är det ett kortare detektionsfönster (1-2 dygn) och då gäller för närvarande blodprov. I en framtid kanske även utandning. Men det finns anledning att hålla fast vid urinprov som kontroll på drogfriheten. Bedömer det som klokt att eleven får genomföra de teoretiska momenten för att inte tappa kontinuitet.

OBS! Två saker att fundera över: Dock bör skolan även fundera på OM eleven inom en viss tid (6 månader, ett läsår, ???) återigen blir identifierad med att ha använt narkotika. Är det då samma procedur eller är det då avstängning eller? Vad skall skolan erbjuda eleven för stöd (troligen behöver inte merparten något stöd) om han hon så önskar. Det vill säga stöd för att uppfylla skolans krav att inte fortsätta använda illegala substanser. Inom arbetslivet är detta moment viktigt för att kunna påvisa att kravställaren (arbetsgivaren) även givit den enskilde stöd att uppnå kraven.     /Ulric